Sri Sathya Sai Center At Houston
Affiliated to SSSGC, Prasanthi Nilayam
Home
About us
Devotion
Education
Service
Resources
Operations
Sri Sathya Sai Center At Houston
Affiliated to SSSGC, Prasanthi Nilayam
Home
Calendar
Resources
Devotion
Education
Home
Prayers
Srimad Bhagawad gītā
All Prayers
Prayer
Srimad Bhagawad gītā
Bhagavad Gita
Krishna
Arjuna
Mahabharata
Bhishma Parva
Kurukshetra
dharma
karma yoga
bhakti yoga
jnana yoga
Vyasa
sacred scripture
philosophy
spiritual wisdom
18 chapters
Srimad Bhagawad gītā om sri gurubhyo namah om Sri paramatmane namah atha Shrimad bhagavad gità atha prathamodhyāyah arjunavisada yogah Chapter One: Arjunavisāda yōgā dhṛtarāṣṭra uvāca dharma-kṣetre kuru-kṣetre samavetā yuyutsavaḥ | māmakāḥ pāṇḍavāś caiva kim akurvata sañjaya ||1|| sañjaya uvāca dṛṣṭvā tu pāṇḍavānīkaṁ vyūḍhaṁ duryodhanas tadā | ācāryam upasaṅgamya rājā vacanam abravīt ||2|| paśyaitāṁ pāṇḍu-putrānām ācārya mahatīṁ camūm | vyūḍhāṁ drupada-putreṇa tava śiṣyeṇa dhīmatā ||3|| atra śūrā maheṣv-āsā bhīmārjuna-samā yudhi | yuyudhāno virāṭaś ca drupadaś ca mahā-rathaḥ ||4|| dhṛṣṭaketuś cekitānaḥ kāśirājaś ca vīryavān | purujit kuntibhojaś ca śaibyaś ca nara-puṅgavaḥ ||5|| yudhāmanyuś ca vikrānta uttamaujāś ca vīryavān | saubhadro draupadeyāś ca sarva eva mahā-rathāḥ ||6|| asmākaṁ tu viśiṣṭā ye tān nibodha dvijottama | nāyakā mama sainyasya saṁjñārthaṁ tān bravīmi te ||7|| bhavān bhīṣmaś ca karṇaś ca kṛpaś ca samitiṁ-jayaḥ | aśvatthāmā vikarṇaś ca saumadattis tathaiva ca ||8|| anye ca bahavaḥ śūrā mad-arthe tyakta-jīvitāḥ | nānā-śastra-praharaṇāḥ sarve yuddha-viśāradāḥ ||9|| aparyāptaṁ tad asmākaṁ balaṁ bhīṣmābhirakṣitam | paryāptaṁ tv idam eteṣāṁ balaṁ bhīmābhirakṣitam ||10|| ayaneṣu ca sarveṣu yathā-bhāgam avasthitāḥ | bhīṣmam evābhirakṣantu bhavantaḥ sarva eva ||11|| tasya sañjanayan harṣaṁ kuru-vṛddhaḥ pitāmahaḥ | siṁha-nādaṁ vinadyoccaiḥ śaṅkhaṁ dadhmau pratāpavān ||12|| tataḥ śaṅkhāś ca bheryaś ca paṇavānaka-gomukhāḥ | sahasaivābhyahanyanta sa śabdas tumulo ’bhavat ||13|| tataḥ śvetair hayair yukte mahati syandane sthitau | mādhavaḥ pāṇḍavaś caiva divyau śaṅkhau pradadhmatuḥ ||14|| pāñcajanyaṁ hṛṣīkeśo devadattaṁ dhanañ-jayaḥ | pauṇḍraṁ dadhmau mahā śaṅkhaṁ bhīma-karmā vṛkodaraḥ ||15|| anantavijayaṁ rājā kuntī-putro yudhiṣṭhiraḥ | nakulaḥ sahadevaś ca sughoṣa-maṇipuṣpakau ||16|| kāśyaś ca parameṣv-āsaḥ śikhaṇḍī ca mahā-rathaḥ | dhṛṣṭadyumno virāṭaś ca sātyakiś cāparājitaḥ ||17|| drupado draupadeyāś ca sarvaśaḥ pṛthivī-pate | saubhadraś ca mahā-bāhuḥ śaṅkhān dadhmuḥ pṛthak pṛthak ||18|| sa ghoṣo dhārtarāṣṭrāṇāṁ hṛdayāni vyadārayat | nabhaś ca pṛthivīṁ caiva tumulo ’bhyanunādayan ||19|| atha vyavasthitān dṛṣṭvā dhārtarāṣṭrān kapi-dhvajaḥ | pravṛtte śastra-sampāte dhanur udyamya pāṇḍavaḥ ||20|| hṛṣīkeśaṁ tadā vākyam idam āha mahī-pate | arjuna uvāca senayor ubhayor madhye rathaṁ sthāpaya me ’cyuta ||21|| yāvad etān nirīkṣe ’haṁ yoddhu-kāmān avasthitān | kair mayā saha yoddhavyam asmin raṇa-samudyame ||22|| yotsyamānān avekṣe ’haṁ ya ete ’tra samāgatāḥ | dhārtarāṣṭrasya durbuddher yuddhe priya-cikīrṣavaḥ ||23|| sañjaya uvāca evam ukto hṛṣīkeśo guḍākeśena bhārata | senayor ubhayor madhye sthāpayitvā rathottamam ||24|| bhīṣma-droṇa-pramukhataḥ sarveṣāṁ ca mahī-kṣitām | uvāca pārtha paśyaitān samavetān kurūn iti ||25|| tatrāpaśyat sthitān pārthaḥ pitṝn atha pitāmahān | ācāryān mātulān bhrātṝn putrān pautrān sakhīṁs tathā ||26|| śvaśurān suhṛdaś caiva senayor ubhayor api | tān samīkṣya sa kaunteyaḥ sarvān bandhūn avasthitān ||27|| kṛpayā parayāviṣṭo viṣīdann idam abravīt | arjuna uvāca dṛṣṭvemaṁ sva-janaṁ kṛṣṇa yuyutsuṁ samupasthitam ||28|| sīdanti mama gātrāṇi mukhaṁ ca pariśuṣyati | vepathuś ca śarīre me roma-harṣaś ca jāyate ||29|| gāṇḍīvaṁ sraṁsate hastāt tvak caiva paridahyate | na ca śaknomy avasthātuṁ bhramatīva ca me manaḥ ||30|| nimittāni ca paśyāmi viparītāni keśava | na ca śreyo ’nupaśyāmi hatvā sva-janam āhave ||31|| na kāṅkṣe vijayaṁ kṛṣṇa na ca rājyaṁ sukhāni ca | kiṁ no rājyena govinda kiṁ bhogair jīvitena vā ||32|| yeṣām arthe kāṅkṣitaṁ no rājyaṁ bhogāḥ sukhāni ca | ta ime ’vasthitā yuddhe prāṇāṁs tyaktvā dhanāni ca ||33|| ācāryāḥ pitaraḥ putrās tathaiva ca pitāmahāḥ | mātulāḥ śvaśurāḥ pautrāḥ śyālāḥ sambandhinas tathā ||34|| etān na hantum icchāmi ghnato ’pi madhusūdana | api trailokya-rājyasya hetoḥ kiṁ nu mahī-kṛte ||35|| nihatya dhārtarāṣṭrān naḥ kā prītiḥ syāj janārdana | pāpam evāśrayed asmān hatvaitān ātatāyinaḥ ||36|| tasmān nārhā vayaṁ hantuṁ dhārtarāṣṭrān sa-bāndhavān | sva-janaṁ hi kathaṁ hatvā sukhinaḥ syāma mādhava ||37|| yady apy ete na paśyanti lobhopahata-cetasaḥ | kula-kṣaya-kṛtaṁ doṣaṁ mitra-drohe ca pātakam ||38|| kathaṁ na jñeyam asmābhiḥ pāpād asmān nivartitum | kula-kṣaya-kṛtaṁ doṣaṁ prapaśyadbhir janārdana ||39|| kula-kṣaye praṇaśyanti kula-dharmāḥ sanātanāḥ | dharme naṣṭe kulaṁ kṛtsnam adharmo ’bhibhavaty uta ||40|| adharmābhibhavāt kṛṣṇa praduṣyanti kula-striyaḥ | strīṣu duṣṭāsu vārṣṇeya jāyate varṇa-saṅkaraḥ ||41|| saṅkaro narakāyaiva kula-ghnānāṁ kulasya ca | patanti pitaro hy eṣāṁ lupta-piṇḍodaka-kriyāḥ ||42|| doṣair etaiḥ kula-ghnānāṁ varṇa-saṅkara-kārakaiḥ | utsādyante jāti-dharmāḥ kula-dharmāś ca śāśvatāḥ ||43|| utsanna-kula-dharmāṇāṁ manuṣyāṇāṁ janārdana | narake niyataṁ vāso bhavatīty anuśuśruma ||44|| aho bata mahat pāpaṁ kartuṁ vyavasitā vayam | yad rājya-sukha-lobhena hantuṁ sva-janam udyatāḥ ||45|| yadi mām apratīkāram aśastraṁ śastra-pāṇayaḥ | dhārtarāṣṭrā raṇe hanyus tan me kṣema-taraṁ bhavet ||46|| sañjaya uvāca evam uktvārjunaḥ saṅkhye rathopastha upāviśat | visṛjya sa-śaraṁ cāpaṁ śoka-saṁvigna-mānasaḥ ||47|| om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade arjunavisādayogo nâma prathamo›dhyayah Il1 I| Chapter Two : Sankhya Yōgā sañjaya uvāca taṁ tathā kṛpayāviṣṭam aśru-pūrṇākulekṣaṇam | viṣīdantam idaṁ vākyam uvāca madhusūdanaḥ ||1|| śrī-bhagavān uvāca kutas tvā kaśmalam idaṁ viṣame samupasthitam | anārya-juṣṭam asvargyam akīrti-karam arjuna ||2|| klaibyaṁ mā sma gamaḥ pārtha naitat tvayy upapadyate | kṣudraṁ hṛdaya-daurbalyaṁ tyaktvottiṣṭha paran-tapa ||3|| arjuna uvāca kathaṁ bhīṣmam ahaṁ saṅkhye droṇaṁ ca madhusūdana | iṣubhiḥ pratiyotsyāmi pūjārhāv ari-sūdana ||4|| gurūn ahatvā hi mahānubhāvān śreyo bhoktuṁ bhaikṣyam apīha loke | hatvārtha-kāmāṁs tu gurūn ihaiva bhuñjīya bhogān rudhira pradigdhān ||5|| na caitad vidmaḥ kataran no garīyo yad vā jayema yadi vā no jayeyuḥ | yān eva hatvā na jijīviṣāmas te ’vasthitāḥ pramukhe dhārtarāṣṭrāḥ ||6| kārpaṇya-doṣopahata svabhāvaḥ pṛcchāmi tvāṁ dharma sammūḍha-cetāḥ | yac chreyaḥ syān niścitaṁ brūhi tan me śiṣyas te ’haṁ śādhi māṁ tvāṁ prapannam || 7 || na hi prapaśyāmi mamāpanudyād yac chokam ucchoṣaṇam indriyāṇām | avāpya bhūmāv asapatnam ṛddhaṁ rājyaṁ surāṇām api cādhipatyam || 8 || sañjaya uvāca evam uktvā hṛṣīkeśaṁ guḍākeśaḥ paran-tapaḥ | na yotsya iti govindam uktvā tūṣṇīṁ babhūva ha ||9|| tam uvāca hṛṣīkeśaḥ prahasann iva bhārata | senayor ubhayor madhye viṣīdantam idaṁ vacaḥ || 10|| śrī-bhagavān uvāca aśocyān anvaśocas tvaṁ prajñā-vādāṁś ca bhāṣase | gatāsūn agatāsūṁś ca nānuśocanti paṇḍitāḥ || 11 || na tv evāhaṁ jātu nāsaṁ na tvaṁ neme janādhipāḥ | na caiva na bhaviṣyāmaḥ sarve vayam ataḥ param || 12 || dehino ’smin yathā dehe kaumāraṁ yauvanaṁ jarā | tathā dehāntara-prāptir dhīras tatra na muhyati || 13 || mātrā-sparśās tu kaunteya śītoṣṇa-sukha-duḥkha-dāḥ | āgamāpāyino ’nityās tāṁs titikṣasva bhārata || 14 || yaṁ hi na vyathayanty ete puruṣaṁ puruṣarṣabha | sama-duḥkha-sukhaṁ dhīraṁ so ’mṛtatvāya kalpate || 15 || nāsato vidyate bhāvo nābhāvo vidyate sataḥ | ubhayor api dṛṣṭo ’ntas tv anayos tattva-darśibhiḥ || 16 || avināśi tu tad viddhi yena sarvam idaṁ tatam | vināśam avyayasyāsya na kaścit kartum arhati || 17 || antavanta ime dehā nityasyoktāḥ śarīriṇaḥ | anāśino ’prameyasya tasmād yudhyasva bhārata || 18 || ya enaṁ vetti hantāraṁ yaś cainaṁ manyate hatam | ubhau tau na vijānīto nāyaṁ hanti na hanyate || 19 || na jāyate mriyate vā kadācin nāyaṁ bhūtvā bhavitā vā na bhūyaḥ | ajo nityaḥ śāśvato ’yaṁ purāṇo na hanyate hanyamāne śarīre || 20 || vedāvināśinaṁ nityaṁ ya enam ajam avyayam | kathaṁ sa puruṣaḥ pārtha kaṁ ghātayati hanti kam || 21 || vāsāṁsi jīrṇāni yathā vihāya navāni gṛhṇāti naro ’parāṇi | tathā śarīrāṇi vihāya jīrṇāny anyāni saṁyāti navāni dehī || 22 || nainaṁ chindanti śastrāṇi nainaṁ dahati pāvakaḥ | na cainaṁ kledayanty āpo na śoṣayati mārutaḥ || 23 || acchedyo ’yam adāhyo ’yam akledyo ’śoṣya eva ca | nityaḥ sarva-gataḥ sthāṇur acalo ’yaṁ sanātanaḥ || 24 || avyakto ’yam acintyo ’yam avikāryo ’yam ucyate | tasmād evaṁ viditvainaṁ nānuśocitum arhasi || 25 || atha cainaṁ nitya-jātaṁ nityaṁ vā manyase | mṛtam tathāpi tvaṁ mahā-bāho nainaṁ śocitum arhasi || 26 || jātasya hi dhruvo mṛtyur dhruvaṁ janma mṛtasya ca | tasmād aparihārye ’rthe na tvaṁ śocitum arhasi || 27 || avyaktādīni bhūtāni vyakta-madhyāni bhārata | avyakta-nidhanāny eva tatra kā paridevanā || 28 || āścarya-vat paśyati kaścid enam āścarya-vad vadati tathaiva cānyaḥ | āścarya-vac cainam anyaḥ śṛṇoti śrutvāpy enaṁ veda na caiva kaścit || 29 || dehī nityam avadhyo ’yaṁ dehe sarvasya bhārata | tasmāt sarvāṇi bhūtāni na tvaṁ śocitum arhasi || 30 || sva-dharmam api cāvekṣya na vikampitum arhasi | dharmyād dhi yuddhāc chreyo ’nyat kṣatriyasya na vidyate || 31 || yadṛcchayā copapannaṁ svarga-dvāram apāvṛtam | sukhinaḥ kṣatriyāḥ pārtha labhante yuddham īdṛśam || 32 || atha cet tvam imaṁ dharmyaṁ saṅgrāmaṁ na kariṣyasi | tataḥ sva-dharmaṁ kīrtiṁ ca hitvā pāpam avāpsyasi || 33 || akīrtiṁ cāpi bhūtāni kathayiṣyanti te ’vyayām | sambhāvitasya cākīrtir maraṇād atiricyate || 34 || bhayād raṇād uparataṁ maṁsyante tvāṁ mahā-rathāḥ | yeṣāṁ ca tvaṁ bahu-mato bhūtvā yāsyasi lāghavam || 35 || avācya-vādāṁś ca bahūn vadiṣyanti tavāhitāḥ | nindantas tava sāmarthyaṁ tato duḥkha-taraṁ nu kim || 36 || hato vā prāpsyasi svargaṁ jitvā vā bhokṣyase mahīm | tasmād uttiṣṭha kaunteya yuddhāya kṛta-niścayaḥ || 37 || sukha-duḥkhe same kṛtvā lābhālābhau jayājayau | tato yuddhāya yujyasva naivaṁ pāpam avāpsyasi || 38 || eṣā te ’bhihitā sāṅkhye buddhir yoge tv imāṁ śṛṇu | buddhyā yukto yayā pārtha karma-bandhaṁ prahāsyasi || 39 || nehābhikrama-nāśo ’sti pratyavāyo na vidyate | sv-alpam apy asya dharmasya trāyate mahato bhayāt || 40 || vyavasāyātmikā buddhir ekeha kuru-nandana | bahu-śākhā hy anantāś ca buddhayo ’vyavasāyinām || 41 || yām imāṁ puṣpitāṁ vācaṁ pravadanty avipaścitaḥ | veda-vāda-ratāḥ pārtha nānyad astīti vādinaḥ || 42 || kāmātmānaḥ svarga-parā janma-karma-phala-pradām | kriyā-viśeṣa-bahulāṁ bhogaiśvarya-gatiṁ prati || 43 || bhogaiśvarya-prasaktānāṁ tayāpahṛta-cetasām | vyavasāyātmikā buddhiḥ samādhau na vidhīyate || 44 || trai-guṇya-viṣayā vedā nistrai-guṇyo bhavārjuna | nirdvandvo nitya-sattva-stho niryoga-kṣema ātmavān || 45 || yāvān artha uda-pāne sarvataḥ samplutodake | tāvān sarveṣu vedeṣu brāhmaṇasya vijānataḥ || 46 || karmaṇy evādhikāras te mā phaleṣu kadācana | mā karma-phala-hetur bhūr mā te saṅgo ’stv akarmaṇi || 47 || yoga-sthaḥ kuru karmāṇi saṅgaṁ tyaktvā dhanañ-jaya | siddhy-asiddhyoḥ samo bhūtvā samatvaṁ yoga ucyate || 48 || dūreṇa hy avaraṁ karma buddhi-yogād dhanañ-jaya | buddhau śaranam anviccha kṛpaṇāḥ phala-hetavaḥ || 49 || buddhi-yukto jahātīha ubhe sukṛta-duṣkṛte | tasmād yogāya yujyasva yogaḥ karmasu kauśalam || 50 || karma-jaṁ buddhi-yuktā hi phalaṁ tyaktvā manīṣiṇaḥ | janma-bandha-vinirmuktāḥ padaṁ gacchanty anāmayam || 51 || yadā te moha-kalilaṁ buddhir vyatitariṣyati | tadā gantāsi nirvedaṁ śrotavyasya śrutasya ca || 52 || śruti-vipratipannā te yadā sthāsyati niścalā | samādhāv acalā buddhis tadā yogam avāpsyasi || 53 || arjuna uvāca sthita-prajñasya kā bhāṣā samādhi-sthasya keśava | sthita-dhīḥ kiṁ prabhāṣeta kim āsīta vrajeta kim || 54 || śrī-bhagavān uvāca prajahāti yadā kāmān sarvān pārtha mano-gatān | ātmany evātmanā tuṣṭaḥ sthita-prajñas tadocyate || 55 || duḥkheṣv anudvigna-manāḥ sukheṣu vigata-spṛhaḥ | vīta-rāga-bhaya-krodhaḥ sthita-dhīr munir ucyate || 56 || yaḥ sarvatrānabhisnehas tat tat prāpya śubhāśubham | nābhinandati na dveṣṭi tasya prajñā pratiṣṭhitā || 57 || yadā saṁharate cāyaṁ kūrmo ’ṅgānīva sarvaśaḥ | indriyāṇīndriyārthebhyas tasya prajñā pratiṣṭhitā || 58 || viṣayā vinivartante nirāhārasya dehinaḥ | rasa-varjaṁ raso ’py asya paraṁ dṛṣṭvā nivartate || 59 || yatato hy api kaunteya puruṣasya vipaścitaḥ | indriyāṇi pramāthīni haranti prasabhaṁ manaḥ || 60 || tāni sarvāṇi saṁyamya yukta āsīta mat-paraḥ | vaśe hi yasyendriyāṇi tasya prajñā pratiṣṭhitā || 61 || dhyāyato viṣayān puṁsaḥ saṅgas teṣūpajāyate | saṅgāt sañjāyate kāmaḥ kāmāt krodho ’bhijāyate || 62 || krodhād bhavati sammohaḥ sammohāt smṛti-vibhramaḥ | smṛti-bhraṁśād buddhi-nāśo buddhi-nāśāt praṇaśyati || 63 || rāga-dveṣa-vimuktais tu viṣayān indriyaiś caran | ātma-vaśyair vidheyātmā prasādam adhigacchati || 64 || prasāde sarva-duḥkhānāṁ hānir asyopajāyate | prasanna-cetaso hy āśu buddhiḥ paryavatiṣṭhate || 65 || nāsti buddhir ayuktasya na cāyuktasya bhāvanā | na cābhāvayataḥ śāntir aśāntasya kutaḥ sukham || 66 || indriyāṇāṁ hi caratāṁ yan mano ’nuvidhīyate | tad asya harati prajñāṁ vāyur nāvam ivāmbhasi || 67 || tasmād yasya mahā-bāho nigṛhītāni sarvaśaḥ | indriyāṇīndriyārthebhyas tasya prajñā pratiṣṭhitā || 68 || yā niśā sarva-bhūtānāṁ tasyāṁ jāgarti saṁyamī | yasyāṁ jāgrati bhūtāni sā niśā paśyato muneḥ || 69 || āpūryamāṇam acala-pratiṣṭhaṁ samudram āpaḥ praviśanti yadvat | tadvat kāmā yaṁ praviśanti sarve sa śāntim āpnoti na kāma-kāmī || 70 || vihāya kāmān yaḥ sarvān pumāṁś carati niḥspṛhaḥ | nirmamo nirahaṅkāraḥ sa śāntim adhigacchati || 71 || eṣā brāhmī sthitiḥ pārtha naināṁ prāpya vimuhyati | sthitvāsyām anta-kāle ’pi brahma-nirvāṇam ṛcchati || 72 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade sānkhyayogo nâma dvithiyo›dhyayah Il2 I| Chapter Three: Karma-yōgā arjuna uvāca jyāyasī cet karmaṇas te matā buddhir janārdana | tat kiṁ karmaṇi ghore māṁ niyojayasi keśava || 1 || vyāmiśreṇeva vākyena buddhiṁ mohayasīva me | tad ekaṁ vada niścitya yena śreyo ’ham āpnuyām || 2 || śrī-bhagavān uvāca loke ’smin dvi-vidhā niṣṭhā purā proktā mayānagha | jñāna-yogena sāṅkhyānāṁ karma-yogena yoginām || 3 || na karmaṇām anārambhān naiṣkarmyaṁ puruṣo ’śnute | na ca sannyasanād eva siddhiṁ samadhigacchati || 4 || na hi kaścit kṣaṇam api jātu tiṣṭhaty akarma-kṛt | kāryate hy avaśaḥ karma sarvaḥ prakṛti-jair guṇaiḥ || 5 || karmendriyāṇi saṁyamya ya āste manasā smaran | indriyārthān vimūḍhātmā mithyācāraḥ sa ucyate || 6 || yas tv indriyāṇi manasā niyamyārabhate ’rjuna | karmendriyaiḥ karma-yogam asaktaḥ sa viśiṣyate || 7 || niyataṁ kuru karma tvaṁ karma jyāyo hy akarmaṇaḥ | śarīra-yātrāpi ca te na prasidhyed akarmaṇaḥ || 8 || yajñārthāt karmaṇo ’nyatra loko ’yaṁ karma-bandhanaḥ | tad-arthaṁ karma kaunteya mukta-saṅgaḥ samācara || 9 || saha-yajñāḥ prajāḥ sṛṣṭvā purovāca prajāpatiḥ | anena prasaviṣyadhvam eṣa vo ’stv iṣṭa-kāma-dhuk || 10 || devān bhāvayatānena te devā bhāvayantu vaḥ | parasparaṁ bhāvayantaḥ śreyaḥ param avāpsyatha || 11 || iṣṭān bhogān hi vo devā dāsyante yajña-bhāvitāḥ | tair dattān apradāyaibhyo yo bhuṅkte stena eva saḥ || 12 || yajña-śiṣṭāśinaḥ santo mucyante sarva-kilbiṣaiḥ | bhuñjate te tv aghaṁ pāpā ye pacanty ātma-kāraṇāt || 13 || annād bhavanti bhūtāni parjanyād anna-sambhavaḥ | yajñād bhavati parjanyo yajñaḥ karma-samudbhavaḥ || 14 || karma brahmodbhavaṁ viddhi brahmākṣara-samudbhavam | tasmāt sarva-gataṁ brahma nityaṁ yajñe pratiṣṭhitam || 15 || evaṁ pravartitaṁ cakraṁ nānuvartayatīha yaḥ | aghāyur indriyārāmo moghaṁ pārtha sa jīvati || 16 yas tv ātma-ratir eva syād ātma-tṛptaś ca mānavaḥ | ātmany eva ca santuṣṭas tasya kāryaṁ na vidyate || 17 || naiva tasya kṛtenārtho nākṛteneha kaścana | na cāsya sarva-bhūteṣu kaścid artha-vyapāśrayaḥ || 18 || tasmād asaktaḥ satataṁ kāryaṁ karma samācara | asakto hy ācaran karma param āpnoti pūruṣaḥ || 19 || karmaṇaiva hi saṁsiddhim āsthitā janakādayaḥ | loka-saṅgraham evāpi sampaśyan kartum arhasi || 20 || yad yad ācarati śreṣṭhas tat tad evetaro janaḥ | sa yat pramāṇaṁ kurute lokas tad anuvartate || 21 || na me pārthāsti kartavyaṁ triṣu lokeṣu kiñcana | nānavāptam avāptavyaṁ varta eva ca karmaṇi || 22 || yadi hy ahaṁ na varteyaṁ jātu karmaṇy atandritaḥ | mama vartmānuvartante manuṣyāḥ pārtha sarvaśaḥ || 23 || utsīdeyur ime lokā na kuryāṁ karma ced aham | saṅkarasya ca kartā syām upahanyām imāḥ prajāḥ || 24 || saktāḥ karmaṇy avidvāṁso yathā kurvanti bhārata | kuryād vidvāṁs tathāsaktaś cikīrṣur loka-saṅgraham || 25 || na buddhi-bhedaṁ janayed ajñānāṁ karma-saṅginām | joṣayet sarva-karmāṇi vidvān yuktaḥ samācaran || 26 || prakṛteḥ kriyamāṇāni guṇaiḥ karmāṇi sarvaśaḥ | ahaṅkāra-vimūḍhātmā kartāham iti manyate || 27 || tattva-vit tu mahā-bāho guṇa-karma-vibhāgayoḥ | guṇā guṇeṣu vartanta iti matvā na sajjate || 28 || prakṛter guṇa-sammūḍhāḥ sajjante guṇa-karmasu | tān akṛtsna-vido mandān kṛtsna-vin na vicālayet || 29 || mayi sarvāṇi karmāṇi sannyasyādhyātma-cetasā | nirāśīr nirmamo bhūtvā yudhyasva vigata-jvaraḥ || 30 || ye me matam idaṁ nityam anutiṣṭhanti mānavāḥ | śraddhāvanto ’nasūyanto mucyante te ’pi karmabhiḥ || 31 || ye tv etad abhyasūyanto nānutiṣṭhanti me matam | sarva-jñāna-vimūḍhāṁs tān viddhi naṣṭān acetasaḥ || 32 || sadṛśaṁ ceṣṭate svasyāḥ prakṛter jñānavān api | prakṛtiṁ yānti bhūtāni nigrahaḥ kiṁ kariṣyati || 33 || indriyasyendriyasyārthe rāga-dveṣau vyavasthitau | tayor na vaśam āgacchet tau hy asya paripanthinau || 34 || śreyān sva-dharmo viguṇaḥ para-dharmāt sv-anuṣṭhitāt | sva-dharme nidhanaṁ śreyaḥ para-dharmo bhayāvahaḥ || 35 || arjuna uvāca atha kena prayukto ’yaṁ pāpaṁ carati pūruṣaḥ | anicchann api vārṣṇeya balād iva niyojitaḥ || 36 || śrī-bhagavān uvāca kāma eṣa krodha eṣa rajo-guṇa-samudbhavaḥ | mahāśano mahā-pāpmā viddhy enam iha vairiṇam || 37 || dhūmenāvriyate vahnir yathādarśo malena ca | yatholbenāvṛto garbhas tathā tenedam āvṛtam || 38 || āvṛtaṁ jñānam etena jñānino nitya-vairiṇā | kāma-rūpeṇa kaunteya duṣpūreṇānalena ca || 39 || indriyāṇi mano buddhir asyādhiṣṭhānam ucyate | etair vimohayaty eṣa jñānam āvṛtya dehinam || 40 || tasmāt tvam indriyāṇy ādau niyamya bharatarṣabha | pāpmānaṁ prajahi hy enaṁ jñāna-vijñāna-nāśanam || 41 || indriyāṇi parāṇy āhur indriyebhyaḥ paraṁ manaḥ | manasas tu parā buddhir yo buddheḥ paratas tu saḥ || 42 || evaṁ buddheḥ paraṁ buddhvā saṁstabhyātmānam ātmanā | jahi śatruṁ mahā-bāho kāma-rūpaṁ durāsadam || 43 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade karmayōgō nâma trtiyo›dhyayah Il3 I| Chapter Four: Jñāna-Karma-Sanyāsa Yōgā śrī-bhagavān uvāca imaṁ vivasvate yogaṁ proktavān aham avyayam | vivasvān manave prāha manur ikṣvākave ’bravīt || 1 || evaṁ paramparā-prāptam imaṁ rājarṣayo viduḥ | sa kāleneha mahatā yogo naṣṭaḥ paran-tapa || 2 || sa evāyaṁ mayā te ’dya yogaḥ proktaḥ purātanaḥ | bhakto ’si me sakhā ceti rahasyaṁ hy etad uttamam || 3 || arjuna uvāca aparaṁ bhavato janma paraṁ janma vivasvataḥ | katham etad vijānīyāṁ tvam ādau proktavān iti || 4 || śrī-bhagavān uvāca bahūni me vyatītāni janmāni tava cārjuna | tāny ahaṁ veda sarvāṇi na tvaṁ vettha paran-tapa || 5 || ajo ’pi sann avyayātmā bhūtānām īśvaro ’pi san | prakṛtiṁ svām adhiṣṭhāya sambhavāmy ātma-māyayā || 6 || yadā yadā hi dharmasya glānir bhavati bhārata | abhyutthānam adharmasya tadātmānaṁ sṛjāmy aham || 7 || paritrāṇāya sādhūnāṁ vināśāya ca duṣkṛtām | dharma-saṁsthāpanārthāya sambhavāmi yuge yuge || 8 || janma karma ca me divyam evaṁ yo vetti tattvataḥ | tyaktvā dehaṁ punar janma naiti mām eti so ’rjuna || 9 || vīta-rāga-bhaya-krodhā man-mayā mām upāśritāḥ | bahavo jñāna-tapasā pūtā mad-bhāvam āgatāḥ || 10 || ye yathā māṁ prapadyante tāṁs tathaiva bhajāmy aham | mama vartmānuvartante manuṣyāḥ pārtha sarvaśaḥ || 11 || kāṅkṣantaḥ karmaṇāṁ siddhiṁ yajanta iha devatāḥ | kṣipraṁ hi mānuṣe loke siddhir bhavati karma-jā || 12 || cātur-varṇyaṁ mayā sṛṣṭaṁ guṇa-karma-vibhāgaśaḥ | tasya kartāram api māṁ viddhy akartāram avyayam || 13 || na māṁ karmāṇi limpanti na me karma-phale spṛhā | iti māṁ yo ’bhijānāti karmabhir na sa badhyate || 14 || evaṁ jñātvā kṛtaṁ karma pūrvair api mumukṣubhiḥ | kuru karmaiva tasmāt tvaṁ pūrvaiḥ pūrva-taraṁ kṛtam || 15 || kiṁ karma kim akarmeti kavayo ’py atra mohitāḥ | tat te karma pravakṣyāmi yaj jñātvā mokṣyase ’śubhāt || 16 || karmaṇo hy api boddhavyaṁ boddhavyaṁ ca vikarmaṇaḥ | akarmaṇaś ca boddhavyaṁ gahanā karmaṇo gatiḥ || 17 || karmaṇy akarma yaḥ paśyed akarmaṇi ca karma yaḥ | sa buddhimān manuṣyeṣu sa yuktaḥ kṛtsna-karma-kṛt || 18 || yasya sarve samārambhāḥ kāma-saṅkalpa-varjitāḥ | jñānāgni-dagdha-karmāṇaṁ tam āhuḥ paṇḍitaṁ budhāḥ || 19 || tyaktvā karma-phalāsaṅgaṁ nitya-tṛpto nirāśrayaḥ | karmaṇy abhipravṛtto ’pi naiva kiñcit karoti saḥ || 20 || nirāśīr yata-cittātmā tyakta-sarva-parigrahaḥ | śārīraṁ kevalaṁ karma kurvan nāpnoti kilbiṣam || 21 || yadṛcchā-lābha-santuṣṭo dvandvātīto vimatsaraḥ | samaḥ siddhāv asiddhau ca kṛtvāpi na nibadhyate || 22 || gata-saṅgasya muktasya jñānāvasthita-cetasaḥ | yajñāyācarataḥ karma samagraṁ pravilīyate || 23 || brahmārpaṇaṁ brahma havir brahmāgnau brahmaṇā hutam | brahmaiva tena gantavyaṁ brahma-karma-samādhinā || 24 || daivam evāpare yajñaṁ yoginaḥ paryupāsate | brahmāgnāv apare yajñaṁ yajñenaivopajuhvati || 25 || śrotrādīnīndriyāṇy anye saṁyamāgniṣu juhvati | śabdādīn viṣayān anya indriyāgniṣu juhvati || 26 || sarvāṇīndriya-karmāṇi prāṇa-karmāṇi cāpare | ātma-saṁyama-yogāgnau juhvati jñāna-dīpite || 27 || dravya-yajñās tapo-yajñā yoga-yajñās tathāpare | svādhyāya-jñāna-yajñāś ca yatayaḥ saṁśita-vratāḥ || 28 || apāne juhvati prāṇaṁ prāṇe ’pānaṁ tathāpare | prāṇāpāna-gatī ruddhvā prāṇāyāma-parāyaṇāḥ || 29 || apare niyatāhārāḥ prāṇān prāṇeṣu juhvati | sarve ’py ete yajña-vido yajña-kṣapita-kalmaṣāḥ || 30 || yajña-śiṣṭāmṛta-bhujo yānti brahma sanātanam | nāyaṁ loko ’sty ayajñasya kuto ’nyaḥ kuru-sattama || 31 || evaṁ bahu-vidhā yajñā vitatā brahmaṇo mukhe | karma-jān viddhi tān sarvān evaṁ jñātvā vimokṣyase || 32 || śreyān dravya-mayād yajñāj jñāna-yajñaḥ paran-tapa | sarvaṁ karmākhilaṁ pārtha jñāne parisamāpyate || 33 || tad viddhi praṇipātena paripraśnena sevayā | upadekṣyanti te jñānaṁ jñāninas tattva-darśinaḥ || 34 || yaj jñātvā na punar moham evaṁ yāsyasi pāṇḍava | yena bhūtāny aśeṣāṇi drakṣyasy ātmany atho mayi || 35 || api ced asi pāpebhyaḥ sarvebhyaḥ pāpa-kṛt-tamaḥ | sarvaṁ jñāna-plavenaiva vṛjinaṁ santariṣyasi || 36 || yathaidhāṁsi samiddho ’gnir bhasma-sāt kurute ’rjuna | jñānāgniḥ sarva-karmāṇi bhasma-sāt kurute tathā || 37 || na hi jñānena sadṛśaṁ pavitram iha vidyate | tat svayaṁ yoga-saṁsiddhaḥ kālenātmani vindati || 38 || śraddhāvāḻ labhate jñānaṁ tat-paraḥ saṁyatendriyaḥ | jñānaṁ labdhvā parāṁ śāntim acireṇādhigacchati || 39 || ajñaś cāśraddadhānaś ca saṁśayātmā vinaśyati | nāyaṁ loko ’sti na paro na sukhaṁ saṁśayātmanaḥ || 40 || yoga-sannyasta-karmāṇaṁ jñāna-sañchinna-saṁśayam | ātmavantaṁ na karmāṇi nibadhnanti dhanañ-jaya || 41 || tasmād ajñāna-sambhūtaṁ hṛt-sthaṁ jñānāsinātmanaḥ | chittvainaṁ saṁśayaṁ yogam ātiṣṭhottiṣṭha bhārata || 42 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade jñānakarmasannyāsayogo nâma chaturthō›dhyayah Il4 I| Chapter Five: Karma-Sanyāsa Yōgā arjuna uvāca sannyāsaṁ karmaṇāṁ kṛṣṇa punar yogaṁ ca śaṁsasi | yac chreya etayor ekaṁ tan me brūhi su-niścitam || 1 || śrī-bhagavān uvāca sannyāsaḥ karma-yogaś ca niḥśreyasa-karāv ubhau | tayos tu karma-sannyāsāt karma-yogo viśiṣyate || 2 || jñeyaḥ sa nitya-sannyāsī yo na dveṣṭi na kāṅkṣati | nirdvandvo hi mahā-bāho sukhaṁ bandhāt pramucyate || 3 || sāṅkhya-yogau pṛthag bālāḥ pravadanti na paṇḍitāḥ | ekam apy āsthitaḥ samyag ubhayor vindate phalam || 4 || yat sāṅkhyaiḥ prāpyate sthānaṁ tad yogair api gamyate | ekaṁ sāṅkhyaṁ ca yogaṁ ca yaḥ paśyati sa paśyati || 5 || sannyāsas tu mahā-bāho duḥkham āptum ayogataḥ | yoga-yukto munir brahma na cireṇādhigacchati || 6 || yoga-yukto viśuddhātmā vijitātmā jitendriyaḥ | sarva-bhūtātma-bhūtātmā kurvann api na lipyate || 7 || naiva kiñcit karomīti yukto manyeta tattva-vit | paśyañ śṛṇvan spṛśañ jighrann aśnan gacchan svapañ śvasan || 8 || pralapan visṛjan gṛhṇann unmiṣan nimiṣann api | indriyāṇīndriyārtheṣu vartanta iti dhārayan || 9 || brahmaṇy ādhāya karmāṇi saṅgaṁ tyaktvā karoti yaḥ | lipyate na sa pāpena padma-patram ivāmbhasā || 10 || kāyena manasā buddhyā kevalair indriyair api yoginaḥ karma kurvanti saṅgaṁ tyaktvātma-śuddhaye || 11 || yuktaḥ karma-phalaṁ tyaktvā śāntim āpnoti naiṣṭhikīm | ayuktaḥ kāma-kāreṇa phale sakto nibadhyate || 12 || sarva-karmāṇi manasā sannyasyāste sukhaṁ vaśī | nava-dvāre pure dehī naiva kurvan na kārayan || 13 || na kartṛtvaṁ na karmāṇi lokasya sṛjati prabhuḥ | na karma-phala-saṁyogaṁ svabhāvas tu pravartate || 14 || nādatte kasyacit pāpaṁ na caiva sukṛtaṁ vibhuḥ | ajñānenāvṛtaṁ jñānaṁ tena muhyanti jantavaḥ || 15 || jñānena tu tad ajñānaṁ yeṣāṁ nāśitam ātmanaḥ | teṣām āditya-vaj jñānaṁ prakāśayati tat param || 16 || tad-buddhayas tad-ātmānas tan-niṣṭhās tat-parāyaṇāḥ | gacchanty apunar-āvṛttiṁ jñāna-nirdhūta-kalmaṣāḥ || 17 || vidyā-vinaya-sampanne brāhmaṇe gavi hastini | śuni caiva śva-pāke ca paṇḍitāḥ sama-darśinaḥ || 18 || ihaiva tair jitaḥ sargo yeṣāṁ sāmye sthitaṁ manaḥ | nirdoṣaṁ hi samaṁ brahma tasmād brahmaṇi te sthitāḥ || 19 || na prahṛṣyet priyaṁ prāpya nodvijet prāpya cāpriyam | sthira-buddhir asammūḍho brahma-vid brahmaṇi sthitaḥ || 20 || bāhya-sparśeṣv asaktātmā vindaty ātmani yat sukham | sa brahma-yoga-yuktātmā sukham akṣayam aśnute || 21 || ye hi saṁsparśa-jā bhogā duḥkha-yonaya eva te | ādy-antavantaḥ kaunteya na teṣu ramate budhaḥ || 22 || śaknotīhaiva yaḥ soḍhuṁ prāk śarīra-vimokṣaṇāt | kāma-krodhodbhavaṁ vegaṁ sa yuktaḥ sa sukhī naraḥ || 23 || yo ’ntaḥ-sukho ’ntar-ārāmas tathāntar-jyotir eva yaḥ | sa yogī brahma-nirvāṇaṁ brahma-bhūto ’dhigacchati || 24 || labhante brahma-nirvāṇam ṛṣayaḥ kṣīṇa-kalmaṣāḥ | chinna-dvaidhā yatātmānaḥ sarva-bhūta-hite ratāḥ || 25 || kāma-krodha-vimuktānāṁ yatīnāṁ yata-cetasām | abhito brahma-nirvāṇaṁ vartate viditātmanām || 26 || sparśān kṛtvā bahir bāhyāṁś cakṣuś caivāntare bhruvoḥ | prāṇāpānau samau kṛtvā nāsābhyantara-cāriṇau || 27 yatendriya-mano-buddhir munir mokṣa-parāyaṇaḥ | vigatecchā-bhaya-krodho yaḥ sadā mukta eva saḥ || 28 || bhoktāraṁ yajña-tapasāṁ sarva-loka-maheśvaram | suhṛdaṁ sarva-bhūtānāṁ jñātvā māṁ śāntim ṛcchati || 29 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade karmasannyāsayogo nâma pañchamō›dhyāyah Il5 I| Chapter Six: ĀtmaSaṃyama Yōgā śrī-bhagavān uvāca anāśritaḥ karma-phalaṁ kāryaṁ karma karoti yaḥ | sa sannyāsī ca yogī ca na niragnir na cākriyaḥ || 1 || yaṁ sannyāsam iti prāhur yogaṁ taṁ viddhi pāṇḍava | na hy asannyasta-saṅkalpo yogī bhavati kaścana || 2 || ārurukṣor muner yogaṁ karma kāraṇam ucyate | yogārūḍhasya tasyaiva śamaḥ kāraṇam ucyate || 3 || yadā hi nendriyārtheṣu na karmasv anuṣajjate | sarva-saṅkalpa-sannyāsī yogārūḍhas tadocyate || 4 || uddhared ātmanātmānaṁ nātmānam avasādayet | ātmaiva hy ātmano bandhur ātmaiva ripur ātmanaḥ || 5 || bandhur ātmātmanas tasya yenātmaivātmanā jitaḥ | anātmanas tu śatrutve vartetātmaiva śatru-vat || 6 || jitātmanaḥ praśāntasya paramātmā samāhitaḥ | śītoṣṇa-sukha-duḥkheṣu tathā mānāpamānayoḥ || 7 || jñāna-vijñāna-tṛptātmā kūṭa-stho vijitendriyaḥ | yukta ity ucyate yogī sama-loṣṭrāśma-kāñcanaḥ || 8 || suhṛn-mitrāry-udāsīna madhyastha-dveṣya-bandhuṣu | sādhuṣv api ca pāpeṣu sama-buddhir viśiṣyate || 9 || yogī yuñjīta satatam ātmānaṁ rahasi sthitaḥ | ekākī yata-cittātmā nirāśīr aparigrahaḥ || 10 || śucau deśe pratiṣṭhāpya sthiram āsanam ātmanaḥ | nāty-ucchritaṁ nāti-nīcaṁ cailājina-kuśottaram || 11 || tatraikāgraṁ manaḥ kṛtvā yata-cittendriya-kriyaḥ | upaviśyāsane yuñjyād yogam ātma-viśuddhaye || 12 || samaṁ kāya-śiro-grīvaṁ dhārayann acalaṁ sthiraḥ | samprekṣya nāsikāgraṁ svaṁ diśaś cānavalokayan || 13 || praśāntātmā vigata-bhīr brahmacāri-vrate sthitaḥ | manaḥ saṁyamya mac-citto yukta āsīta mat-paraḥ || 14 || yuñjann evaṁ sadātmānaṁ yogī niyata-mānasaḥ | śāntiṁ nirvāṇa-paramāṁ mat-saṁsthām adhigacchati || 15 || nāty-aśnatas tu yogo ’sti na caikāntam anaśnataḥ | na cāti-svapna-śīlasya jāgrato naiva cārjuna || 16 || yuktāhāra-vihārasya yukta-ceṣṭasya karmasu | yukta-svapnāvabodhasya yogo bhavati duḥkha-hā || 17 || yadā viniyataṁ cittam ātmany evāvatiṣṭhate | nispṛhaḥ sarva-kāmebhyo yukta ity ucyate tadā || 18 || yathā dīpo nivāta-stho neṅgate sopamā smṛtā | yogino yata-cittasya yuñjato yogam ātmanaḥ || 19 || yatroparamate cittaṁ niruddhaṁ yoga-sevayā | yatra caivātmanātmānaṁ paśyann ātmani tuṣyati || 20 || sukham ātyantikaṁ yat tad buddhi-grāhyam atīndriyam | vetti yatra na caivāyaṁ sthitaś calati tattvataḥ || 21 || yaṁ labdhvā cāparaṁ lābhaṁ manyate nādhikaṁ tataḥ | yasmin sthito na duḥkhena guruṇāpi vicālyate || 22 || taṁ vidyād duḥkha-saṁyoga viyogaṁ yoga-saṁjñitam | sa niścayena yoktavyo yogo ’nirviṇṇa-cetasā || 23 || saṅkalpa-prabhavān kāmāṁs tyaktvā sarvān aśeṣataḥ | manasaivendriya-grāmaṁ viniyamya samantataḥ || 24 || śanaiḥ śanair uparamed buddhyā dhṛti-gṛhītayā | ātma-saṁsthaṁ manaḥ kṛtvā na kiñcid api cintayet || 25 || yato yato niścalati manaś cañcalam asthiram | tatas tato niyamyaitad ātmany eva vaśaṁ nayet || 26 || praśānta-manasaṁ hy enaṁ yoginaṁ sukham uttamam | upaiti śānta-rajasaṁ brahma-bhūtam akalmaṣam || 27 || yuñjann evaṁ sadātmānaṁ yogī vigata-kalmaṣaḥ | sukhena brahma-saṁsparśam atyantaṁ sukham aśnute || 28 || sarva-bhūta-stham ātmānaṁ sarva-bhūtāni cātmani | īkṣate yoga-yuktātmā sarvatra sama-darśanaḥ || 29 || yo māṁ paśyati sarvatra sarvaṁ ca mayi paśyati | tasyāhaṁ na praṇaśyāmi sa ca me na praṇaśyati || 30 || sarva-bhūta-sthitaṁ yo māṁ bhajaty ekatvam āsthitaḥ | sarvathā vartamāno ’pi sa yogī mayi vartate || 31 || ātmaupamyena sarvatra samaṁ paśyati yo ’rjuna | sukhaṁ vā yadi vā duḥkhaṁ sa yogī paramo mataḥ || 32 || arjuna uvāca yo ’yaṁ yogas tvayā proktaḥ sāmyena madhusūdana | etasyāhaṁ na paśyāmi cañcalatvāt sthitiṁ sthirām || 33 || cañcalaṁ hi manaḥ kṛṣṇa pramāthi balavad dṛḍham | tasyāhaṁ nigrahaṁ manye vāyor iva su-duṣkaram || 34 || śrī-bhagavān uvāca asaṁśayaṁ mahā-bāho mano durnigrahaṁ calam | abhyāsena tu kaunteya vairāgyeṇa ca gṛhyate || 35 || asaṁyatātmanā yogo duṣprāpa iti me matiḥ | vaśyātmanā tu yatatā śakyo ’vāptum upāyataḥ || 36 || arjuna uvāca ayatiḥ śraddhayopeto yogāc calita-mānasaḥ | aprāpya yoga-saṁsiddhiṁ kāṁ gatiṁ kṛṣṇa gacchati || 37 || kaccin nobhaya-vibhraṣṭaś chinnābhram iva naśyati | apratiṣṭho mahā-bāho vimūḍho brahmaṇaḥ pathi || 38 || etan me saṁśayaṁ kṛṣṇa chettum arhasy aśeṣataḥ | tvad-anyaḥ saṁśayasyāsya chettā na hy upapadyate || 39 || śrī-bhagavān uvāca pārtha naiveha nāmutra vināśas tasya vidyate | na hi kalyāṇa-kṛt kaścid durgatiṁ tāta gacchati || 40 || prāpya puṇya-kṛtāṁ lokān uṣitvā śāśvatīḥ samāḥ | śucīnāṁ śrīmatāṁ gehe yoga-bhraṣṭo ’bhijāyate || 41 || atha vā yoginām eva kule bhavati dhīmatām | etad dhi durlabha-taraṁ loke janma yad īdṛśam || 42 || tatra taṁ buddhi-saṁyogaṁ labhate paurva-dehikam | yatate ca tato bhūyaḥ saṁsiddhau kuru-nandana || 43 || pūrvābhyāsena tenaiva hriyate hy avaśo ’pi saḥ | jijñāsur api yogasya śabda-brahmātivartate || 44 || prayatnād yatamānas tu yogī saṁśuddha-kilbiṣaḥ | aneka-janma-saṁsiddhas tato yāti parāṁ gatim || 45 || tapasvibhyo ’dhiko yogī jñānibhyo ’pi mato ’dhikaḥ | karmibhyaś cādhiko yogī tasmād yogī bhavārjuna || 46 || yoginām api sarveṣāṁ mad-gatenāntar-ātmanā | śraddhāvān bhajate yo māṁ sa me yukta-tamo mataḥ || 47 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade ātmasaṃyamayōgō nâma ṣaṣṭhō›dhyāyah Il6 I| Chapter Seven: Jñana-Vijñāna Yōgā śrī-bhagavān uvāca mayy āsakta-manāḥ pārtha yogaṁ yuñjan mad-āśrayaḥ | asaṁśayaṁ samagraṁ māṁ yathā jñāsyasi tac chṛṇu || 1 || jñānaṁ te ’haṁ sa-vijñānam idaṁ vakṣyāmy aśeṣataḥ | yaj jñātvā neha bhūyo ’nyaj jñātavyam avaśiṣyate || 2 || manuṣyāṇāṁ sahasreṣu kaścid yatati siddhaye | yatatām api siddhānāṁ kaścin māṁ vetti tattvataḥ || 3 || bhūmir āpo ’nalo vāyuḥ khaṁ mano buddhir eva ca | ahaṅkāra itīyaṁ me bhinnā prakṛtir aṣṭadhā || 4 || apareyam itas tv anyāṁ prakṛtiṁ viddhi me parām | jīva-bhūtāṁ mahā-bāho yayedaṁ dhāryate jagat || 5 || etad-yonīni bhūtāni sarvāṇīty upadhāraya | ahaṁ kṛtsnasya jagataḥ prabhavaḥ pralayas tathā || 6 || mattaḥ parataraṁ nānyat kiñcid asti dhanañ-jaya | mayi sarvam idaṁ protaṁ sūtre maṇi-gaṇā iva || 7 || raso ’ham apsu kaunteya prabhāsmi śaśi-sūryayoḥ | praṇavaḥ sarva-vedeṣu śabdaḥ khe pauruṣaṁ nṛṣu || 8 || puṇyo gandhaḥ pṛthivyāṁ ca tejaś cāsmi vibhāvasau | jīvanaṁ sarva-bhūteṣu tapaś cāsmi tapasviṣu || 9 || bījaṁ māṁ sarva-bhūtānāṁ viddhi pārtha sanātanam | buddhir buddhimatām asmi tejas tejasvinām aham || 10 || balaṁ balavatāṁ cāhaṁ kāma-rāga-vivarjitam | dharmāviruddho bhūteṣu kāmo ’smi bharatarṣabha || 11 || ye caiva sāttvikā bhāvā rājasās tāmasāś ca ye | matta eveti tān viddhi na tv ahaṁ teṣu te mayi || 12 || tribhir guṇa-mayair bhāvair ebhiḥ sarvam idaṁ jagat | mohitaṁ nābhijānāti mām ebhyaḥ param avyayam || 13 || daivī hy eṣā guṇa-mayī mama māyā duratyayā | mām eva ye prapadyante māyām etāṁ taranti te || 14 || na māṁ duṣkṛtino mūḍhāḥ prapadyante narādhamāḥ | māyayāpahṛta-jñānā āsuraṁ bhāvam āśritāḥ || 15 || catur-vidhā bhajante māṁ janāḥ su-kṛtino ’rjuna | ārto jijñāsur arthārthī jñānī ca bharatarṣabha || 16 || teṣāṁ jñānī nitya-yukta eka-bhaktir viśiṣyate | priyo hi jñānino ’tyartham ahaṁ sa ca mama priyaḥ || 17 || udārāḥ sarva evaite jñānī tv ātmaiva me matam | āsthitaḥ sa hi yuktātmā mām evānuttamāṁ gatim || 18 || bahūnāṁ janmanām ante jñānavān māṁ prapadyate | vāsudevaḥ sarvam iti sa mahātmā su-durlabhaḥ || 19 || kāmais tais tair hṛta-jñānāḥ prapadyante ’nya-devatāḥ | taṁ taṁ niyamam āsthāya prakṛtyā niyatāḥ svayā || 20 || yo yo yāṁ yāṁ tanuṁ bhaktaḥ śraddhayārcitum icchati | tasya tasyācalāṁ śraddhāṁ tām eva vidadhāmy aham || 21 || sa tayā śraddhayā yuktas tasyārādhanam īhate | labhate ca tataḥ kāmān mayaiva vihitān hi tān || 22 || antavat tu phalaṁ teṣāṁ tad bhavaty alpa-medhasām | devān deva-yajo yānti mad-bhaktā yānti mām api || 23 || avyaktaṁ vyaktim āpannaṁ manyante mām abuddhayaḥ | paraṁ bhāvam ajānanto mamāvyayam anuttamam || 24 || nāhaṁ prakāśaḥ sarvasya yoga-māyā-samāvṛtaḥ | mūḍho ’yaṁ nābhijānāti loko mām ajam avyayam || 25 || vedāhaṁ samatītāni vartamānāni cārjuna | bhaviṣyāṇi ca bhūtāni māṁ tu veda na kaścana || 26 || icchā-dveṣa-samutthena dvandva-mohena bhārata | sarva-bhūtāni sammohaṁ sarge yānti paran-tapa || 27 || yeṣāṁ tv anta-gataṁ pāpaṁ janānāṁ puṇya-karmaṇām | te dvandva-moha-nirmuktā bhajante māṁ dṛḍha-vratāḥ || 28 || jarā-maraṇa-mokṣāya mām āśritya yatanti ye | te brahma tad viduḥ kṛtsnam adhyātmaṁ karma cākhilam || 29 || sādhibhūtādhidaivaṁ māṁ sādhiyajñaṁ ca ye | viduḥ prayāṇa-kāle ’pi ca māṁ te vidur yukta-cetasaḥ || 30 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade jñanavijñānayōgō nāma ṣaptamo›dhyāyah Il 7 I| Chapter Eight: Akṣara-Brahma Yōgā arjuna uvāca kiṁ tad brahma kim adhyātmaṁ kiṁ karma puruṣottama | adhibhūtaṁ ca kiṁ proktam adhidaivaṁ kim ucyate || 1 || adhiyajñaḥ kathaṁ ko ’tra dehe ’smin madhusūdana | prayāṇa-kāle ca kathaṁ jñeyo ’si niyatātmabhiḥ || 2 || śrī-bhagavān uvāca akṣaraṁ brahma paramaṁ svabhāvo ’dhyātmam ucyate | bhūta-bhāvodbhava-karo visargaḥ karma-saṁjñitaḥ || 3 || adhibhūtaṁ kṣaro bhāvaḥ puruṣaś cādhidaivatam | adhiyajño ’ham evātra dehe deha-bhṛtāṁ vara || 4 || anta-kāle ca mām eva smaran muktvā kalevaram | yaḥ prayāti sa mad-bhāvaṁ yāti nāsty atra saṁśayaḥ || 5 || yaṁ yaṁ vāpi smaran bhāvaṁ tyajaty ante kalevaram | taṁ tam evaiti kaunteya sadā tad-bhāva-bhāvitaḥ || 6 || tasmāt sarveṣu kāleṣu mām anusmara yudhya ca | mayy arpita-mano-buddhir mām evaiṣyasy asaṁśayaḥ || 7 || abhyāsa-yoga-yuktena cetasā nānya-gāminā | paramaṁ puruṣaṁ divyaṁ yāti pārthānucintayan || 8 || kaviṁ purāṇam anuśāsitāram aṇor aṇīyāṁsam anusmared yaḥ | sarvasya dhātāram acintya rūpam āditya-varṇaṁ tamasaḥ parastāt || 9 || prayāṇa-kāle manasācalena bhaktyā yukto yoga-balena caiva | bhruvor madhye prāṇam āveśya samyak sa taṁ paraṁ puruṣam upaiti divyam || 10 || yad akṣaraṁ veda-vido vadanti viśanti yad yatayo vīta-rāgāḥ | yad icchanto brahma-caryaṁ caranti tat te padaṁ saṅgraheṇa pravakṣye || 11 || sarva-dvārāṇi saṁyamya mano hṛdi nirudhya ca | mūrdhny ādhāyātmanaḥ prāṇam āsthito yoga-dhāraṇām || 12 || oṁ ity ekākṣaraṁ brahma vyāharan mām anusmaran | yaḥ prayāti tyajan dehaṁ sa yāti paramāṁ gatim || 13 ananya-cetāḥ satataṁ yo māṁ smarati nityaśaḥ | tasyāhaṁ su-labhaḥ pārtha nitya-yuktasya yoginaḥ || 14 || mām upetya punar janma duḥkhālayam aśāśvatam | nāpnuvanti mahātmānaḥ saṁsiddhiṁ paramāṁ gatāḥ || 15 || ā-brahma-bhuvanāl lokāḥ punar āvartino ’rjuna | mām upetya tu kaunteya punar janma na vidyate || 16 || sahasra-yuga-paryantam ahar yad brahmaṇo viduḥ | rātriṁ yuga-sahasrāntāṁ te ’ho-rātra-vido janāḥ || 17 || avyaktād vyaktayaḥ sarvāḥ prabhavanty ahar-āgame | rātry-āgame pralīyante tatraivāvyakta-saṁjñake || 18 || bhūta-grāmaḥ sa evāyaṁ bhūtvā bhūtvā pralīyate | rātry-āgame ’vaśaḥ pārtha prabhavaty ahar-āgame || 19 || paras tasmāt tu bhāvo ’nyo ’vyakto ’vyaktāt sanātanaḥ | yaḥ sa sarveṣu bhūteṣu naśyatsu na vinaśyati || 20 || avyakto ’kṣara ity uktas tam āhuḥ paramāṁ gatim | yaṁ prāpya na nivartante tad dhāma paramaṁ mama || 21 || puruṣaḥ sa paraḥ pārtha bhaktyā labhyas tv ananyayā | yasyāntaḥ-sthāni bhūtāni yena sarvam idaṁ tatam || 22 || yatra kāle tv anāvṛttim āvṛttiṁ caiva yoginaḥ | prayātā yānti taṁ kālaṁ vakṣyāmi bharatarṣabha || 23 || agnir jyotir ahaḥ śuklaḥ ṣaṇ-māsā uttarāyaṇam | tatra prayātā gacchanti brahma brahma-vido janāḥ || 24 || dhūmo rātris tathā kṛṣṇaḥ ṣaṇ-māsā dakṣiṇāyanam | tatra cāndramasaṁ jyotir yogī prāpya nivartate || 25 || śukla-kṛṣṇe gatī hy ete jagataḥ śāśvate mate | ekayā yāty anāvṛttim anyayāvartate punaḥ || 26 || naite sṛtī pārtha jānan yogī muhyati kaścana | tasmāt sarveṣu kāleṣu yoga-yukto bhavārjuna || 27 || vedeṣu yajñeṣu tapaḥsu caiva dāneṣu yat puṇya-phalaṁ pradiṣṭam | atyeti tat sarvam idaṁ viditvā yogī paraṁ sthānam upaiti cādyam || 28 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade akṣarabrahmayōgō nāma āṣṭamō›dhyāyah Il 8 I| Chapter Nine: Rājavidyā Rājaguhya Yōgā śrī-bhagavān uvāca idaṁ tu te guhya-tamaṁ pravakṣyāmy anasūyave | jñānaṁ vijñāna-sahitaṁ yaj jñātvā mokṣyase ’śubhāt || 1 || rāja-vidyā rāja-guhyaṁ pavitram idam uttamam | pratyakṣāvagamaṁ dharmyaṁ su-sukhaṁ kartum avyayam || 2 || aśraddadhānāḥ puruṣā dharmasyāsya paran-tapa | aprāpya māṁ nivartante mṛtyu-saṁsāra-vartmani || 3 || mayā tatam idaṁ sarvaṁ jagad avyakta-mūrtinā | mat-sthāni sarva-bhūtāni na cāhaṁ teṣv avasthitaḥ || 4 || na ca mat-sthāni bhūtāni paśya me yogam aiśvaram | bhūta-bhṛn na ca bhūta-stho mamātmā bhūta-bhāvanaḥ || 5 || yathākāśa-sthito nityaṁ vāyuḥ sarvatra-go mahān | tathā sarvāṇi bhūtāni mat-sthānīty upadhāraya || 6 || sarva-bhūtāni kaunteya prakṛtiṁ yānti māmikām | kalpa-kṣaye punas tāni kalpādau visṛjāmy aham || 7 || prakṛtiṁ svām avaṣṭabhya visṛjāmi punaḥ punaḥ | bhūta-grāmam imaṁ kṛtsnam avaśaṁ prakṛter vaśāt || 8 || na ca māṁ tāni karmāṇi nibadhnanti dhanañ-jaya | udāsīna-vad āsīnam asaktaṁ teṣu karmasu || 9 || mayādhyakṣeṇa prakṛtiḥ sūyate sa-carācaram | hetunānena kaunteya jagad viparivartate || 10 || avajānanti māṁ mūḍhā mānuṣīṁ tanum āśritam | paraṁ bhāvam ajānanto mama bhūta-maheśvaram || 11 || moghāśā mogha-karmāṇo mogha-jñānā vicetasaḥ | rākṣasīm āsurīṁ caiva prakṛtiṁ mohinīṁ śritāḥ || 12 || mahātmānas tu māṁ pārtha daivīṁ prakṛtim āśritāḥ | bhajanty ananya-manaso jñātvā bhūtādim avyayam || 13 || satataṁ kīrtayanto māṁ yatantaś ca dṛḍha-vratāḥ | namasyantaś ca māṁ bhaktyā nitya-yuktā upāsate || 14 || jñāna-yajñena cāpy anye yajanto mām upāsate | ekatvena pṛthaktvena bahudhā viśvato-mukham || 15 || ahaṁ kratur ahaṁ yajñaḥ svadhāham aham auṣadham | mantro ’ham aham evājyam aham agnir ahaṁ hutam || 16 || pitāham asya jagato mātā dhātā pitāmahaḥ | vedyaṁ pavitram oṁ-kāra ṛk sāma yajur eva ca || 17 || gatir bhartā prabhuḥ sākṣī nivāsaḥ śaraṇaṁ suhṛt | prabhavaḥ pralayaḥ sthānaṁ nidhānaṁ bījam avyayam || 18 || tapāmy aham ahaṁ varṣaṁ nigṛhṇāmy utsṛjāmi ca | amṛtaṁ caiva mṛtyuś ca sad asac cāham arjuna || 19 || trai-vidyā māṁ soma-pāḥ pūta pāpā yajñair iṣṭvā svar-gatiṁ prārthayante | te puṇyam āsādya surendra lokam aśnanti divyān divi deva bhogān || 20 || te taṁ bhuktvā svarga-lokaṁ viśālaṁ kṣīṇe puṇye martya-lokaṁ viśanti | evaṁ trayī-dharmam anuprapannā gatāgataṁ kāma-kāmā labhante || 21 || ananyāś cintayanto māṁ ye janāḥ paryupāsate | teṣāṁ nityābhiyuktānāṁ yoga-kṣemaṁ vahāmy aham || 22 || ye ’py anya-devatā-bhaktā yajante śraddhayānvitāḥ | te ’pi mām eva kaunteya yajanty avidhi-pūrvakam || 23 || ahaṁ hi sarva-yajñānāṁ bhoktā ca prabhur eva ca | na tu mām abhijānanti tattvenātaś cyavanti te || 24 || yānti deva-vratā devān pitṝn yānti pitṛ-vratāḥ | bhūtāni yānti bhūtejyā yānti mad-yājino ’pi mām || 25 || patraṁ puṣpaṁ phalaṁ toyaṁ yo me bhaktyā prayacchati | tad ahaṁ bhakty-upahṛtam aśnāmi prayatātmanaḥ || 26 || yat karoṣi yad aśnāsi yaj juhoṣi dadāsi yat | yat tapasyasi kaunteya tat kuruṣva mad-arpaṇam || 27 || śubhāśubha-phalair evaṁ mokṣyase karma-bandhanaiḥ | sannyāsa-yoga-yuktātmā vimukto mām upaiṣyasi || 28 || samo ’haṁ sarva-bhūteṣu na me dveṣyo ’sti na priyaḥ | ye bhajanti tu māṁ bhaktyā mayi te teṣu cāpy aham || 29 || api cet su-durācāro bhajate mām ananya-bhāk | sādhur eva sa mantavyaḥ samyag vyavasito hi saḥ || 30 || kṣipraṁ bhavati dharmātmā śaśvac-chāntiṁ nigacchati | kaunteya pratijānīhi na me bhaktaḥ praṇaśyati || 31 || māṁ hi pārtha vyapāśritya ye ’pi syuḥ pāpa-yonayaḥ | striyo vaiśyās tathā śūdrās te ’pi yānti parāṁ gatim || 32 || kiṁ punar brāhmaṇāḥ puṇyā bhaktā rājarṣayas tathā | anityam asukhaṁ lokam imaṁ prāpya bhajasva mām || 33 || man-manā bhava mad-bhakto mad-yājī māṁ namaskuru | mām evaiṣyasi yuktvaivam ātmānaṁ mat-parāyaṇaḥ || 34 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade rājavidyārājaguhyayōgō nāma navamō›dhyāyah Il 9 I| Chapter Ten: Vibūti Yōgāḥ śrī-bhagavān uvāca bhūya eva mahā-bāho śṛṇu me paramaṁ vacaḥ | yat te ’haṁ prīyamāṇāya vakṣyāmi hita-kāmyayā || 1 || na me viduḥ sura-gaṇāḥ prabhavaṁ na maharṣayaḥ | aham ādir hi devānāṁ maharṣīṇāṁ ca sarvaśaḥ || 2 || yo mām ajam anādiṁ ca vetti loka-maheśvaram | asammūḍhaḥ sa martyeṣu sarva-pāpaiḥ pramucyate || 3 || buddhir jñānam asammohaḥ kṣamā satyaṁ damaḥ śamaḥ | sukhaṁ duḥkhaṁ bhavo ’bhāvo bhayaṁ cābhayam eva ca || 4 || ahiṁsā samatā tuṣṭis tapo dānaṁ yaśo ’yaśaḥ | bhavanti bhāvā bhūtānāṁ matta eva pṛthag-vidhāḥ || 5 || maharṣayaḥ sapta pūrve catvāro manavas tathā | mad-bhāvā mānasā jātā yeṣāṁ loka imāḥ prajāḥ || 6 || etāṁ vibhūtiṁ yogaṁ ca mama yo vetti tattvataḥ | so ’vikalpena yogena yujyate nātra saṁśayaḥ || 7 || ahaṁ sarvasya prabhavo mattaḥ sarvaṁ pravartate | iti matvā bhajante māṁ budhā bhāva-samanvitāḥ || 8 || mac-cittā mad-gata-prāṇā bodhayantaḥ parasparam | kathayantaś ca māṁ nityaṁ tuṣyanti ca ramanti ca || 9 || teṣāṁ satata-yuktānāṁ bhajatāṁ prīti-pūrvakam | dadāmi buddhi-yogaṁ taṁ yena mām upayānti te || 10 || teṣām evānukampārtham aham ajñāna-jaṁ tamaḥ | nāśayāmy ātma-bhāva-stho jñāna-dīpena bhāsvatā || 11 || arjuna uvāca paraṁ brahma paraṁ dhāma pavitraṁ paramaṁ bhavān | puruṣaṁ śāśvataṁ divyam ādi-devam ajaṁ vibhum || 12 || āhus tvām ṛṣayaḥ sarve devarṣir nāradas tathā | asito devalo vyāsaḥ svayaṁ caiva bravīṣi me || 13 || sarvam etad ṛtaṁ manye yan māṁ vadasi keśava | na hi te bhagavan vyaktiṁ vidur devā na dānavāḥ || 14 || svayam evātmanātmānaṁ vettha tvaṁ puruṣottama | bhūta-bhāvana bhūteśa deva-deva jagat-pate || 15 || vaktum arhasy aśeṣeṇa divyā hy ātma-vibhūtayaḥ | yābhir vibhūtibhir lokān imāṁs tvaṁ vyāpya tiṣṭhasi || 16 || kathaṁ vidyām ahaṁ yogiṁs tvāṁ sadā paricintayan | keṣu keṣu ca bhāveṣu cintyo ’si bhagavan mayā || 17 || vistareṇātmano yogaṁ vibhūtiṁ ca janārdana | bhūyaḥ kathaya tṛptir hi śṛṇvato nāsti me ’mṛtam || 18 || śrī-bhagavān uvāca hanta te kathayiṣyāmi divyā hy ātma-vibhūtayaḥ | prādhānyataḥ kuru-śreṣṭha nāsty anto vistarasya me || 19 || aham ātmā guḍākeśa sarva-bhūtāśaya-sthitaḥ | aham ādiś ca madhyaṁ ca bhūtānām anta eva ca || 20 || ādityānām ahaṁ viṣṇur jyotiṣāṁ ravir aṁśumān | marīcir marutām asmi nakṣatrāṇām ahaṁ śaśī || 21 || vedānāṁ sāma-vedo ’smi devānām asmi vāsavaḥ | indriyāṇāṁ manaś cāsmi bhūtānām asmi cetanā || 22 || rudrāṇāṁ śaṅkaraś cāsmi vitteśo yakṣa-rakṣasām | vasūnāṁ pāvakaś cāsmi meruḥ śikhariṇām aham || 23 || purodhasāṁ ca mukhyaṁ māṁ viddhi pārtha bṛhaspatim | senānīnām ahaṁ skandaḥ sarasām asmi sāgaraḥ || 24 || maharṣīṇāṁ bhṛgur ahaṁ girām asmy ekam akṣaram | yajñānāṁ japa-yajño ’smi sthāvarāṇāṁ himālayaḥ || 25 || aśvatthaḥ sarva-vṛkṣāṇāṁ devarṣīṇāṁ ca nāradaḥ | gandharvāṇāṁ citrarathaḥ siddhānāṁ kapilo muniḥ || 26 || uccaiḥśravasam aśvānāṁ viddhi mām amṛtodbhavam | airāvataṁ gajendrāṇāṁ narāṇāṁ ca narādhipam || 27 || āyudhānām ahaṁ vajraṁ dhenūnām asmi kāma-dhuk | prajanaś cāsmi kandarpaḥ sarpāṇām asmi vāsukiḥ || 28 || anantaś cāsmi nāgānāṁ varuṇo yādasām aham | pitṝṇām aryamā cāsmi yamaḥ saṁyamatām aham || 29 || prahlādaś cāsmi daityānāṁ kālaḥ kalayatām aham | mṛgāṇāṁ ca mṛgendro ’haṁ vainateyaś ca pakṣiṇām || 30 || pavanaḥ pavatām asmi rāmaḥ śastra-bhṛtām aham | jhaṣāṇāṁ makaraś cāsmi srotasām asmi jāhnavī || 31 || sargāṇām ādir antaś ca madhyaṁ caivāham arjuna | adhyātma-vidyā vidyānāṁ vādaḥ pravadatām aham || 32 || akṣarāṇām a-kāro ’smi dvandvaḥ sāmāsikasya ca | aham evākṣayaḥ kālo dhātāhaṁ viśvato-mukhaḥ || 33 || mṛtyuḥ sarva-haraś cāham udbhavaś ca bhaviṣyatām | kīrtiḥ śrīr vāk ca nārīṇāṁ smṛtir medhā dhṛtiḥ kṣamā || 34 || bṛhat-sāma tathā sāmnāṁ gāyatrī chandasām | aham mārga-śīrṣo ’ham ṛtūnāṁ kusumākaraḥ || 35 || dyūtaṁ chalayatām asmi tejas tejasvinām aham | jayo ’smi vyavasāyo ’smi sattvaṁ sattvavatām aham || 36 || vṛṣṇīnāṁ vāsudevo ’smi pāṇḍavānāṁ dhanañ-jayaḥ | munīnām apy ahaṁ vyāsaḥ kavīnām uśanā kaviḥ || 37 || daṇḍo damayatām asmi nītir asmi jigīṣatām | maunaṁ caivāsmi guhyānāṁ jñānaṁ jñānavatām aham || 38 || yac cāpi sarva-bhūtānāṁ bījaṁ tad aham arjuna | na tad asti vinā yat syān mayā bhūtaṁ carācaram || 39 || nānto ’sti mama divyānāṁ vibhūtīnāṁ paran-tapa | eṣa tūddeśataḥ prokto vibhūter vistaro mayā || 40 || yad yad vibhūtimat sattvaṁ śrīmad ūrjitam eva vā | tat tad evāvagaccha tvaṁ mama tejo-’ṁśa-sambhavam || 41 || atha vā bahunaitena kiṁ jñātena tavārjuna | viṣṭabhyāham idaṁ kṛtsnam ekāṁśena sthito jagat || 42 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade vibūtiyōgō nāma daśamō›dhyāyah Il 10 I| Chapter Eleven: Viśvarūpadarśana Yōgāḥ arjuna uvāca mad-anugrahāya paramaṁ guhyam adhyātma-saṁjñitam | yat tvayoktaṁ vacas tena moho ’yaṁ vigato mama || 1 || bhavāpyayau hi bhūtānāṁ śrutau vistaraśo mayā | tvattaḥ kamala-patrākṣa māhātmyam api cāvyayam || 2 || evam etad yathāttha tvam ātmānaṁ parameśvara | draṣṭum icchāmi te rūpam aiśvaraṁ puruṣottama || 3 || manyase yadi tac chakyaṁ mayā draṣṭum iti prabho | yogeśvara tato me tvaṁ darśayātmānam avyayam || 4 || śrī-bhagavān uvāca paśya me pārtha rūpāṇi śataśo ’tha sahasraśaḥ | nānā-vidhāni divyāni nānā-varṇākṛtīni ca || 5 || paśyādityān vasūn rudrān aśvinau marutas tathā | bahūny adṛṣṭa-pūrvāṇi paśyāścaryāṇi bhārata || 6 || ihaika-sthaṁ jagat kṛtsnaṁ paśyādya sa-carācaram | mama dehe guḍākeśa yac cānyad draṣṭum icchasi || 7 || na tu māṁ śakyase draṣṭum anenaiva sva-cakṣuṣā | divyaṁ dadāmi te cakṣuḥ paśya me yogam aiśvaram || 8 || sañjaya uvāca evam uktvā tato rājan mahā-yogeśvaro hariḥ | darśayām āsa pārthāya paramaṁ rūpam aiśvaram || 9 || aneka-vaktra-nayanam anekādbhuta-darśanam | aneka-divyābharaṇaṁ divyānekodyatāyudham || 10 divya-mālyāmbara-dharaṁ divya-gandhānulepanam | sarvāścarya-mayaṁ devam anantaṁ viśvato-mukham || 11 || divi sūrya-sahasrasya bhaved yugapad utthitā | yadi bhāḥ sadṛśī sā syād bhāsas tasya mahātmanaḥ || 12 || tatraika-sthaṁ jagat kṛtsnaṁ pravibhaktam anekadhā | apaśyad deva-devasya śarīre pāṇḍavas tadā || 13 || tataḥ sa vismayāviṣṭo hṛṣṭa-romā dhanañ-jayaḥ | praṇamya śirasā devaṁ kṛtāñjalir abhāṣata || 14 || arjuna uvāca paśyāmi devāṁs tava deva dehe sarvāṁs tathā bhūta-viśeṣa saṅghān | brahmāṇam īśaṁ kamalāsana stham ṛṣīṁś ca sarvān uragāṁś ca divyān || 15 || aneka-bāhūdara-vaktra-netraṁ paśyāmi tvāṁ sarvato ’nanta rūpam | nāntaṁ na madhyaṁ na punas tavādiṁ paśyāmi viśveśvara viśva-rūpa || 16 || kirīṭinaṁ gadinaṁ cakriṇaṁ ca tejo-rāśiṁ sarvato dīptimantam | paśyāmi tvāṁ durnirīkṣyaṁ samantād dīptānalārka-dyutim aprameyam || 17 || tvam akṣaraṁ paramaṁ veditavyaṁ tvam asya viśvasya paraṁ nidhānam | tvam avyayaḥ śāśvata-dharma goptā sanātanas tvaṁ puruṣo mato me || 18 || anādi-madhyāntam ananta vīryam ananta-bāhuṁ śaśi-sūrya netram | paśyāmi tvāṁ dīpta-hutāśa vaktraṁ sva-tejasā viśvam idaṁ tapantam || 19 || dyāv ā-pṛthivyor idam antaraṁ hi vyāptaṁ tvayaikena diśaś ca sarvāḥ | dṛṣṭvādbhutaṁ rūpam ugraṁ tavedaṁ loka-trayaṁ pravyathitaṁ mahātman || 20 || amī hi tvāṁ sura-saṅghā viśanti kecid bhītāḥ prāñjalayo gṛṇanti | svastīty uktvā maharṣi-siddha saṅghāḥ stuvanti tvāṁ stutibhiḥ puṣkalābhiḥ || 21|| rudrādityā vasavo ye ca sādhyā viśve ’śvinau marutaś coṣmapāś ca | gandharva-yakṣāsura-siddha saṅghā vīkṣante tvāṁ vismitāś caiva sarve || 22 || rūpaṁ mahat te bahu-vaktra netraṁ mahā-bāho bahu-bāhūru pādam | bahūdaraṁ bahu-daṁṣṭrā karālaṁ dṛṣṭvā lokāḥ pravyathitās tathāham || 23 || nabhaḥ-spṛśaṁ dīptam aneka varṇaṁ vyāttānanaṁ dīpta-viśāla netram | dṛṣṭvā hi tvāṁ pravyathitāntar ātmā dhṛtiṁ na vindāmi śamaṁ ca viṣṇo || 24 || daṁṣṭrā-karālāni ca te mukhāni dṛṣṭvaiva kālānala-sannibhāni | diśo na jāne na labhe ca śarma prasīda deveśa jagan-nivāsa || 25 || amī ca tvāṁ dhṛtarāṣṭrasya putrāḥ sarve sahaivāvani-pāla saṅghaiḥ | bhīṣmo droṇaḥ sūta-putras tathāsau sahāsmadīyair api yodha mukhyaiḥ || 26 || vaktrāṇi te tvaramāṇā viśanti daṁṣṭrā-karālāni bhayānakāni | kecid vilagnā daśanāntareṣu sandṛśyante cūrṇitair uttamāṅgaiḥ || 27 || yathā nadīnāṁ bahavo ’mbu vegāḥ samudram evābhimukhā dravanti | tathā tavāmī nara-loka-vīrā viśanti vaktrāṇy abhivijvalanti || 28 || yathā pradīptaṁ jvalanaṁ pataṅgā viśanti nāśāya samṛddha-vegāḥ | tathaiva nāśāya viśanti lokās tavāpi vaktrāṇi samṛddha vegāḥ || 29 || lelihyase grasamānaḥ samantāl lokān samagrān vadanair jvaladbhiḥ | tejobhir āpūrya jagat samagraṁ bhāsas tavogrāḥ pratapanti viṣṇo || 30 || ākhyāhi me ko bhavān ugra rūpo namo ’stu te deva-vara prasīda | vijñātum icchāmi bhavantam ādyaṁ na hi prajānāmi tava pravṛttim || 31 || śrī-bhagavān uvāca kālo ’smi loka-kṣaya-kṛt pravṛddho lokān samāhartum iha pravṛttaḥ | ṛte ’pi tvāṁ na bhaviṣyanti sarve ye ’vasthitāḥ praty-anīkeṣu yodhāḥ || 32 || tasmāt tvam uttiṣṭha yaśo labhasva jitvā śatrūn bhuṅkṣva rājyaṁ samṛddham |mayaivaite nihatāḥ pūrvam eva nimitta-mātraṁ bhava savya sācin || 33 || droṇaṁ ca bhīṣmaṁ ca jayadrathaṁ ca karṇaṁ tathānyān api yodha vīrān | mayā hatāṁs tvaṁ jahi mā vyathiṣṭhā yudhyasva jetāsi raṇe sapatnān || 34 || sañjaya uvāca etac chrutvā vacanaṁ keśavasya kṛtāñjalir vepamānaḥ kirīṭī | namaskṛtvā bhūya evāha kṛṣṇaṁ sa-gadgadaṁ bhīta-bhītaḥ praṇamya || 35 || arjuna uvāca sthāne hṛṣīkeśa tava prakīrtyā jagat prahṛṣyaty anurajyate ca | rakṣāṁsi bhītāni diśo dravanti sarve namasyanti ca siddha saṅghāḥ || 36 || kasmāc ca te na nameran mahātman garīyase brahmaṇo ’py ādi kartre | ananta deveśa jagan-nivāsa tvam akṣaraṁ sad-asat tat paraṁ yat || 37 || tvam ādi-devaḥ puruṣaḥ purāṇas tvam asya viśvasya paraṁ nidhānam | vettāsi vedyaṁ ca paraṁ ca dhāma tvayā tataṁ viśvam ananta-rūpa || 38 || vāyur yamo ’gnir varuṇaḥ śaśāṅkaḥ prajāpatis tvaṁ prapitāmahaś ca | namo namas te ’stu sahasra kṛtvaḥ punaś ca bhūyo ’pi namo namas te || 39 || namaḥ purastād atha pṛṣṭhatas te namo ’stu te sarvata eva sarva| ananta-vīryāmita-vikramas tvaṁ sarvaṁ samāpnoṣi tato ’si sarvaḥ || 40 || sakheti matvā prasabhaṁ yad uktaṁ he kṛṣṇa he yādava he sakheti ajānatā mahimānaṁ tavedaṁ mayā pramādāt praṇayena vāpi || 41 || yac cāvahāsārtham asat-kṛto ’si vihāra-śayyāsana-bhojaneṣu | eko ’tha vāpy acyuta tat samakṣaṁ tat kṣāmaye tvām aham aprameyam || 42 || pitāsi lokasya carācarasya tvam asya pūjyaś ca gurur garīyān | na tvat-samo ’sty abhyadhikaḥ kuto ’nyo loka-traye ’py apratima prabhāva || 43 || tasmāt praṇamya praṇidhāya kāyaṁ prasādaye tvām aham īśam īḍyam | piteva putrasya sakheva sakhyuḥ priyaḥ priyāyārhasi deva soḍhum || 44 || adṛṣṭa-pūrvaṁ hṛṣito ’smi dṛṣṭvā bhayena ca pravyathitaṁ mano me | tad eva me darśaya deva rūpaṁ prasīda deveśa jagan-nivāsa || 45 || kirīṭinaṁ gadinaṁ cakra hastam icchāmi tvāṁ draṣṭum ahaṁ tathaiva | tenaiva rūpeṇa catur-bhujena sahasra-bāho bhava viśva mūrte || 46 || śrī-bhagavān uvāca mayā prasannena tavārjunedaṁ rūpaṁ paraṁ darśitam ātma yogāt | tejo-mayaṁ viśvam anantam ādyaṁ yan me tvad anyena na dṛṣṭa pūrvam || 47 || na veda-yajñādhyayanair na dānair na ca kriyābhir na tapobhir ugraiḥ | evaṁ-rūpaḥ śakya ahaṁ nṛ-loke draṣṭuṁ tvad anyena kuru pravīra || 48 || mā te vyathā mā ca vimūḍha bhāvo dṛṣṭvā rūpaṁ ghoram īdṛṅ mamedam vyapeta-bhīḥ prīta-manāḥ punas tvaṁ tad eva me rūpam idaṁ prapaśya || 49 || sañjaya uvāca ity arjunaṁ vāsudevas tathoktvā svakaṁ rūpaṁ darśayām āsa bhūyaḥ | āśvāsayām āsa ca bhītam enaṁ bhūtvā punaḥ saumya-vapur mahātmā || 50 || arjuna uvāca dṛṣṭvedaṁ mānuṣaṁ rūpaṁ tava saumyaṁ janārdana | idānīm asmi saṁvṛttaḥ sa-cetāḥ prakṛtiṁ gataḥ || 51 || śrī-bhagavān uvāca su-durdarśam idaṁ rūpaṁ dṛṣṭavān asi yan mama | devā apy asya rūpasya nityaṁ darśana-kāṅkṣiṇaḥ || 52 || nāhaṁ vedair na tapasā na dānena na cejyayā | śakya evaṁ-vidho draṣṭuṁ dṛṣṭavān asi māṁ yathā || 53 || bhaktyā tv ananyayā śakya aham evaṁ-vidho ’rjuna | jñātuṁ draṣṭuṁ ca tattvena praveṣṭuṁ ca paran-tapa || 54 || mat-karma-kṛn mat-paramo mad-bhaktaḥ saṅga-varjitaḥ | nirvairaḥ sarva-bhūteṣu yaḥ sa mām eti pāṇḍava || 55 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade viśvarūpadarśanayōgō nāma ikādaśō›dhyāyah Il 11 I| Chapter Twelve: Bhaktiyōgaḥ arjuna uvāca evaṁ satata-yuktā ye bhaktās tvāṁ paryupāsate | ye cāpy akṣaram avyaktaṁ teṣāṁ ke yoga-vittamāḥ || 1 || śrī-bhagavān uvāca mayy āveśya mano ye māṁ nitya-yuktā upāsate | śraddhayā parayopetās te me yukta-tamā matāḥ || 2 || ye tv akṣaram anirdeśyam avyaktaṁ paryupāsate | sarvatra-gam acintyaṁ ca kūṭa-stham acalaṁ dhruvam || 3 || sanniyamyendriya-grāmaṁ sarvatra sama-buddhayaḥ | te prāpnuvanti mām eva sarva-bhūta-hite ratāḥ || 4 || kleśo ’dhika-taras teṣām avyaktāsakta-cetasām | avyaktā hi gatir duḥkhaṁ dehavadbhir avāpyate || 5 || ye tu sarvāṇi karmāṇi mayi sannyasya mat-parāḥ | ananyenaiva yogena māṁ dhyāyanta upāsate || 6 || teṣām ahaṁ samuddhartā mṛtyu-saṁsāra-sāgarāt | bhavāmi na cirāt pārtha mayy āveśita-cetasām || 7 || mayy eva mana ādhatsva mayi buddhiṁ niveśaya | nivasiṣyasi mayy eva ata ūrdhvaṁ na saṁśayaḥ || 8 || atha cittaṁ samādhātuṁ na śaknoṣi mayi sthiram | abhyāsa-yogena tato mām icchāptuṁ dhanañ-jaya || 9 || abhyāse ’py asamartho ’si mat-karma-paramo bhava | mad-artham api karmāṇi kurvan siddhim avāpsyasi || 10 || athaitad apy aśakto ’si kartuṁ mad-yogam āśritaḥ | sarva-karma-phala-tyāgaṁ tataḥ kuru yatātmavān || 11 || śreyo hi jñānam abhyāsāj jñānād dhyānaṁ viśiṣyate | dhyānāt karma-phala-tyāgas tyāgāc chāntir anantaram || 12 ||adveṣṭā sarva-bhūtānāṁ maitraḥ karuṇa eva ca | nirmamo nirahaṅkāraḥ sama-duḥkha-sukhaḥ kṣamī || 13 || santuṣṭaḥ satataṁ yogī yatātmā dṛḍha-niścayaḥ | mayy arpita-mano-buddhir yo mad-bhaktaḥ sa me priyaḥ || 14 || yasmān nodvijate loko lokān nodvijate ca yaḥ | harṣāmarṣa-bhayodvegair mukto yaḥ sa ca me priyaḥ || 15 || anapekṣaḥ śucir dakṣa udāsīno gata-vyathaḥ | sarvārambha-parityāgī yo mad-bhaktaḥ sa me priyaḥ || 16 || yo na hṛṣyati na dveṣṭi na śocati na kāṅkṣati | śubhāśubha-parityāgī bhaktimān yaḥ sa me priyaḥ || 17 || samaḥ śatrau ca mitre ca tathā mānāpamānayoḥ | śītoṣṇa-sukha-duḥkheṣu samaḥ saṅga-vivarjitaḥ || 18 || tulya-nindā-stutir maunī santuṣṭo yena kenacit aniketaḥ sthira-matir bhaktimān me priyo naraḥ || 19 || ye tu dharmāmṛtam idaṁ yathoktaṁ paryupāsate | śraddadhānā mat-paramā bhaktās te ’tīva me priyāḥ || 20 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade bhaktiyōgō nāma dvādaśō›dhyāyah Il 12 I| Chapter Thirteen: Kṣetrakṣetrajñavibhāgayōgaḥ arjuna uvāca prakṛtiṁ puruṣaṁ caiva kṣetraṁ kṣetra-jñam eva ca | etad veditum icchāmi jñānaṁ jñeyaṁ ca keśava || 1 || śrī-bhagavān uvāca idaṁ śarīraṁ kaunteya kṣetram ity abhidhīyate | etad yo vetti taṁ prāhuḥ kṣetra-jña iti tad-vidaḥ || 2 || kṣetra-jñaṁ cāpi māṁ viddhi sarva-kṣetreṣu bhārata | kṣetra-kṣetrajñayor jñānaṁ yat taj jñānaṁ mataṁ mama || 3 || tat kṣetraṁ yac ca yādṛk ca yad-vikāri yataś ca yat | sa ca yo yat-prabhāvaś ca tat samāsena me śṛṇu || 4 || ṛṣibhir bahudhā gītaṁ chandobhir vividhaiḥ pṛthak | brahma-sūtra-padaiś caiva hetumadbhir viniścitaiḥ || 5 || mahā-bhūtāny ahaṅkāro buddhir avyaktam eva ca | indriyāṇi daśaikaṁ ca pañca cendriya-gocarāḥ || 6 || icchā dveṣaḥ sukhaṁ duḥkhaṁ saṅghātaś cetanā dhṛtiḥ | etat kṣetraṁ samāsena sa-vikāram udāhṛtam || 7 || amānitvam adambhitvam ahiṁsā kṣāntir ārjavam | ācāryopāsanaṁ śaucaṁ sthairyam ātma-vinigrahaḥ || 8 || indriyārtheṣu vairāgyam anahaṅkāra eva ca | janma-mṛtyu-jarā-vyādhi duḥkha-doṣānudarśanam || 9 || asaktir anabhiṣvaṅgaḥ putra-dāra-gṛhādiṣu | nityaṁ ca sama-cittatvam iṣṭāniṣṭopapattiṣu || 10 || mayi cānanya-yogena bhaktir avyabhicāriṇī | vivikta-deśa-sevitvam aratir jana-saṁsadi || 11 || adhyātma-jñāna-nityatvaṁ tattva-jñānārtha-darśanam | etaj jñānam iti proktam ajñānaṁ yad ato ’nyathā || 12 || jñeyaṁ yat tat pravakṣyāmi yaj jñātvāmṛtam aśnute | anādi mat-paraṁ brahma na sat tan nāsad ucyate || 13 || sarvataḥ pāṇi-pādaṁ tat sarvato ’kṣi-śiro-mukham | sarvataḥ śrutimal loke sarvam āvṛtya tiṣṭhati || 14 || sarvendriya-guṇābhāsaṁ sarvendriya-vivarjitam | asaktaṁ sarva-bhṛc caiva nirguṇaṁ guṇa-bhoktṛ ca || 15 || bahir antaś ca bhūtānām acaraṁ caram eva ca | sūkṣmatvāt tad avijñeyaṁ dūra-sthaṁ cāntike ca tat || 16 || avibhaktaṁ ca bhūteṣu vibhaktam iva ca sthitam | bhūta-bhartṛ ca taj jñeyaṁ grasiṣṇu prabhaviṣṇu ca || 17 || jyotiṣām api taj jyotis tamasaḥ param ucyate | jñānaṁ jñeyaṁ jñāna-gamyaṁ hṛdi sarvasya viṣṭhitam || 18 || iti kṣetraṁ tathā jñānaṁ jñeyaṁ coktaṁ samāsataḥ | mad-bhakta etad vijñāya mad-bhāvāyopapadyate || 19 || prakṛtiṁ puruṣaṁ caiva viddhy anādī ubhāv api | vikārāṁś ca guṇāṁś caiva viddhi prakṛti-sambhavān || 20 || kārya-kāraṇa-kartṛtve hetuḥ prakṛtir ucyate | puruṣaḥ sukha-duḥkhānāṁ bhoktṛtve hetur ucyate || 21 || puruṣaḥ prakṛti-stho hi bhuṅkte prakṛti-jān guṇān | kāraṇaṁ guṇa-saṅgo ’sya sad-asad-yoni-janmasu || 22 || upadraṣṭānumantā ca bhartā bhoktā maheśvaraḥ | paramātmeti cāpy ukto dehe ’smin puruṣaḥ paraḥ || 23 || ya evaṁ vetti puruṣaṁ prakṛtiṁ ca guṇaiḥ saha | sarvathā vartamāno ’pi na sa bhūyo ’bhijāyate || 24 || dhyānenātmani paśyanti kecid ātmānam ātmanā | anye sāṅkhyena yogena karma-yogena cāpare || 25 || anye tv evam ajānantaḥ śrutvānyebhya upāsate | te ’pi cātitaranty eva mṛtyuṁ śruti-parāyaṇāḥ || 26 || yāvat sañjāyate kiñcit sattvaṁ sthāvara-jaṅgamam | kṣetra-kṣetrajña-saṁyogāt tad viddhi bharatarṣabha || 27 || samaṁ sarveṣu bhūteṣu tiṣṭhantaṁ parameśvaram | vinaśyatsv avinaśyantaṁ yaḥ paśyati sa paśyati || 28 || samaṁ paśyan hi sarvatra samavasthitam īśvaram | na hinasty ātmanātmānaṁ tato yāti parāṁ gatim || 29 || prakṛtyaiva ca karmāṇi kriyamāṇāni sarvaśaḥ | yaḥ paśyati tathātmānam akartāraṁ sa paśyati || 30 || yadā bhūta-pṛthag-bhāvam eka-stham anupaśyati | tata eva ca vistāraṁ brahma sampadyate tadā || 31 || anāditvān nirguṇatvāt paramātmāyam avyayaḥ | śarīra-stho ’pi kaunteya na karoti na lipyate || 32 || yathā sarva-gataṁ saukṣmyād ākāśaṁ nopalipyate | sarvatrāvasthito dehe tathātmā nopalipyate || 33 || yathā prakāśayaty ekaḥ kṛtsnaṁ lokam imaṁ raviḥ | kṣetraṁ kṣetrī tathā kṛtsnaṁ prakāśayati bhārata || 34 || kṣetra-kṣetrajñayor evam antaraṁ jñāna-cakṣuṣā | bhūta-prakṛti-mokṣaṁ ca ye vidur yānti te param || 35 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade kṣetrakṣetrajñavibhāgayōgō nāma trayōdaśō›dhyāyah Il 13 I| Chapter Fourteen: Guṇatrayavibhāgayōgaḥ śrī-bhagavān uvāca paraṁ bhūyaḥ pravakṣyāmi jñānānāṁ jñānam uttamam | yaj jñātvā munayaḥ sarve parāṁ siddhim ito gatāḥ || 1 || idaṁ jñānam upāśritya mama sādharmyam āgatāḥ | sarge ’pi nopajāyante pralaye na vyathanti ca || 2 || mama yonir mahad brahma tasmin garbhaṁ dadhāmy aham | sambhavaḥ sarva-bhūtānāṁ tato bhavati bhārata || 3 || sarva-yoniṣu kaunteya mūrtayaḥ sambhavanti yāḥ | tāsāṁ brahma mahad yonir ahaṁ bīja-pradaḥ pitā || 4 || sattvaṁ rajas tama iti guṇāḥ prakṛti-sambhavāḥ | nibadhnanti mahā-bāho dehe dehinam avyayam || 5 || tatra sattvaṁ nirmalatvāt prakāśakam anāmayam | sukha-saṅgena badhnāti jñāna-saṅgena cānagha || 6 || rajo rāgātmakaṁ viddhi tṛṣṇā-saṅga-samudbhavam | tan nibadhnāti kaunteya karma-saṅgena dehinam || 7 || tamas tv ajñāna-jaṁ viddhi mohanaṁ sarva-dehinām | pramādālasya-nidrābhis tan nibadhnāti bhārata || 8 || sattvaṁ sukhe sañjayati rajaḥ karmaṇi bhārata | jñānam āvṛtya tu tamaḥ pramāde sañjayaty uta || 9 || rajas tamaś cābhibhūya sattvaṁ bhavati bhārata | rajaḥ sattvaṁ tamaś caiva tamaḥ sattvaṁ rajas tathā || 10 || sarva-dvāreṣu dehe ’smin prakāśa upajāyate | jñānaṁ yadā tadā vidyād vivṛddhaṁ sattvam ity uta || 11 || lobhaḥ pravṛttir ārambhaḥ karmaṇām aśamaḥ spṛhā | rajasy etāni jāyante vivṛddhe bharatarṣabha || 12 || aprakāśo ’pravṛttiś ca pramādo moha eva ca | tamasy etāni jāyante vivṛddhe kuru-nandana || 13 || yadā sattve pravṛddhe tu pralayaṁ yāti deha-bhṛt | tadottama-vidāṁ lokān amalān pratipadyate || 14 || rajasi pralayaṁ gatvā karma-saṅgiṣu jāyate | tathā pralīnas tamasi mūḍha-yoniṣu jāyate || 15 || karmaṇaḥ sukṛtasyāhuḥ sāttvikaṁ nirmalaṁ phalam | rajasas tu phalaṁ duḥkham ajñānaṁ tamasaḥ phalam || 16 || sattvāt sañjāyate jñānaṁ rajaso lobha eva ca | pramāda-mohau tamaso bhavato ’jñānam eva ca || 17 || ūrdhvaṁ gacchanti sattva-sthā madhye tiṣṭhanti | rājasāḥ jaghanya-guṇa-vṛtti-sthā adho gacchanti tāmasāḥ || 18 || nānyaṁ guṇebhyaḥ kartāraṁ yadā draṣṭānupaśyati | guṇebhyaś ca paraṁ vetti mad-bhāvaṁ so ’dhigacchati || 19 || guṇān etān atītya trīn dehī deha-samudbhavān | janma-mṛtyu-jarā-duḥkhair vimukto ’mṛtam aśnute || 20 || arjuna uvāca kair liṅgais trīn guṇān etān atīto bhavati prabho | kim-ācāraḥ kathaṁ caitāṁs trīn guṇān ativartate || 21 || śrī-bhagavān uvāca prakāśaṁ ca pravṛttiṁ ca moham eva ca pāṇḍava | na dveṣṭi sampravṛttāni na nivṛttāni kāṅkṣati || 22 || udāsīna-vad āsīno guṇair yo na vicālyate | guṇā vartanta ity evaṁ yo ’vatiṣṭhati neṅgate || 23 || sama-duḥkha-sukhaḥ sva-sthaḥ sama-loṣṭāśma-kāñcanaḥ | tulya-priyāpriyo dhīras tulya-nindātma-saṁstutiḥ || 24 || mānāpamānayos tulyas tulyo mitrāri-pakṣayoḥ | sarvārambha-parityāgī guṇātītaḥ sa ucyate || 25 || māṁ ca yo ’vyabhicāreṇa bhakti-yogena sevate | sa guṇān samatītyaitān brahma-bhūyāya kalpate || 26 || brahmaṇo hi pratiṣṭhāham amṛtasyāvyayasya ca | śāśvatasya ca dharmasya sukhasyaikāntikasya ca || 27 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade guṇatrayavibhāgayōgō nāma chaturdaśō›dhyāyah Il 14 I| Chapter Fifteen: puruṣōttamagayōgaḥ śrī-bhagavān uvāca ūrdhva-mūlam adhaḥ-śākham aśvatthaṁ prāhur avyayam | chandāṁsi yasya parṇāni yas taṁ veda sa veda-vit || 1 || adhaś cordhvaṁ prasṛtās tasya śākhā guṇa-pravṛddhā viṣaya-pravālāḥ | adhaś ca mūlāny anusantatāni karmānubandhīni manuṣya-loke || 2 || na rūpam asyeha tathopalabhyate nānto na cādir na ca sampratiṣṭhā | aśvattham enaṁ su-virūḍha mūlam asaṅga-śastreṇa dṛḍhena chittvā || 3 || tataḥ padaṁ tat parimārgitavyaṁ yasmin gatā na nivartanti bhūyaḥ | tam eva cādyaṁ puruṣaṁ prapadye yataḥ pravṛttiḥ prasṛtā purāṇī || 4 || nirmāna-mohā jita-saṅga-doṣā adhyātma-nityā vinivṛtta-kāmāḥ | dvandvair vimuktāḥ sukha duḥkha-saṁjñair gacchanty amūḍhāḥ padam avyayaṁ tat || 5 || na tad bhāsayate sūryo na śaśāṅko na pāvakaḥ | yad gatvā na nivartante tad dhāma paramaṁ mama || 6 || mamaivāṁśo jīva-loke jīva-bhūtaḥ sanātanaḥ | manaḥ-ṣaṣṭhānīndriyāṇi prakṛti-sthāni karṣati || 7 || śarīraṁ yad avāpnoti yac cāpy utkrāmatīśvaraḥ | gṛhītvaitāni saṁyāti vāyur gandhān ivāśayāt || 8 || śrotraṁ cakṣuḥ sparśanaṁ ca rasanaṁ ghrāṇam eva ca | adhiṣṭhāya manaś cāyaṁ viṣayān upasevate || 9 || utkrāmantaṁ sthitaṁ vāpi bhuñjānaṁ vā guṇānvitam | vimūḍhā nānupaśyanti paśyanti jñāna-cakṣuṣaḥ || 10 || yatanto yoginaś cainaṁ paśyanty ātmany avasthitam | yatanto ’py akṛtātmāno nainaṁ paśyanty acetasaḥ || 11 || yad āditya-gataṁ tejo jagad bhāsayate ’khilam | yac candramasi yac cāgnau tat tejo viddhi māmakam || 12 || gām āviśya ca bhūtāni dhārayāmy aham ojasā | puṣṇāmi cauṣadhīḥ sarvāḥ somo bhūtvā rasātmakaḥ || 13 || ahaṁ vaiśvānaro bhūtvā prāṇināṁ deham āśritaḥ | prāṇāpāna-samāyuktaḥ pacāmy annaṁ catur-vidham || 14 || sarvasya cāhaṁ hṛdi sanniviṣṭo mattaḥ smṛtir jñānam apohanaṁ ca | vedaiś ca sarvair aham eva vedyo vedānta-kṛd veda-vid eva cāham || 15 || dvāv imau puruṣau loke kṣaraś cākṣara eva ca | kṣaraḥ sarvāṇi bhūtāni kūṭa-stho ’kṣara ucyate || 16 || uttamaḥ puruṣas tv anyaḥ paramātmety udāhṛtaḥ | yo loka-trayam āviśya bibharty avyaya īśvaraḥ || 17 || yasmāt kṣaram atīto ’ham akṣarād api cottamaḥ | ato ’smi loke vede ca prathitaḥ puruṣottamaḥ || 18 || yo mām evam asammūḍho jānāti puruṣottamam | sa sarva-vid bhajati māṁ sarva-bhāvena bhārata || 19 || iti guhya-tamaṁ śāstram idam uktaṁ mayānagha | etad buddhvā buddhimān syāt kṛta-kṛtyaś ca bhārata || 20 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade puruṣōttamagayōgō nāma pañchadaśō›dhyāyah Il 15 I| Chapter Sixteen: daivāsurasampadvibhāgayōgaḥ śrī-bhagavān uvāca abhayaṁ sattva-saṁśuddhir jñāna-yoga-vyavasthitiḥ | dānaṁ damaś ca yajñaś ca svādhyāyas tapa ārjavam || 1 || ahiṁsā satyam akrodhas tyāgaḥ śāntir apaiśunam | dayā bhūteṣv aloluptvaṁ mārdavaṁ hrīr acāpalam || 2 || tejaḥ kṣamā dhṛtiḥ śaucam adroho nāti-mānitā | bhavanti sampadaṁ daivīm abhijātasya bhārata || 3 || dambho darpo ’bhimānaś ca krodhaḥ pāruṣyam eva ca | ajñānaṁ cābhijātasya pārtha sampadam āsurīm || 4 || daivī sampad vimokṣāya nibandhāyāsurī matā | mā śucaḥ sampadaṁ daivīm abhijāto ’si pāṇḍava || 5 || dvau bhūta-sargau loke ’smin daiva āsura eva ca | daivo vistaraśaḥ prokta āsuraṁ pārtha me śṛṇu || 6 || pravṛttiṁ ca nivṛttiṁ ca janā na vidur āsurāḥ | na śaucaṁ nāpi cācāro na satyaṁ teṣu vidyate || 7 || asatyam apratiṣṭhaṁ te jagad āhur anīśvaram | aparaspara-sambhūtaṁ kim anyat kāma-haitukam || 8 || etāṁ dṛṣṭim avaṣṭabhya naṣṭātmāno ’lpa-buddhayaḥ | prabhavanty ugra-karmāṇaḥ kṣayāya jagato ’hitāḥ || 9 || kāmam āśritya duṣpūraṁ dambha-māna-madānvitāḥ | mohād gṛhītvāsad-grāhān pravartante ’śuci-vratāḥ || 10 || cintām aparimeyāṁ ca pralayāntām upāśritāḥ | kāmopabhoga-paramā etāvad iti niścitāḥ || 11 || āśā-pāśa-śatair baddhāḥ kāma-krodha-parāyaṇāḥ | īhante kāma-bhogārtham anyāyenārtha-sañcayān || 12 || idam adya mayā labdham imaṁ prāpsye manoratham | idam astīdam api me bhaviṣyati punar dhanam || 13 || asau mayā hataḥ śatrur haniṣye cāparān api | īśvaro ’ham ahaṁ bhogī siddho ’haṁ balavān sukhī || 14 || āḍhyo ’bhijanavān asmi ko ’nyo ’sti sadṛśo mayā | yakṣye dāsyāmi modiṣya ity ajñāna-vimohitāḥ || 15 || aneka-citta-vibhrāntā moha-jāla-samāvṛtāḥ | prasaktāḥ kāma-bhogeṣu patanti narake ’śucau || 16 || ātma-sambhāvitāḥ stabdhā dhana-māna-madānvitāḥ | yajante nāma-yajñais te dambhenāvidhi-pūrvakam || 17 || ahaṅkāraṁ balaṁ darpaṁ kāmaṁ krodhaṁ ca saṁśritāḥ | mām ātma-para-deheṣu pradviṣanto ’bhyasūyakāḥ || 18 || tān ahaṁ dviṣataḥ krūrān saṁsāreṣu narādhamān | kṣipāmy ajasram aśubhān āsurīṣv eva yoniṣu || 19 || āsurīṁ yonim āpannā mūḍhā janmani janmani | mām aprāpyaiva kaunteya tato yānty adhamāṁ gatim || 20 || tri-vidhaṁ narakasyedaṁ dvāraṁ nāśanam ātmanaḥ | kāmaḥ krodhas tathā lobhas tasmād etat trayaṁ tyajet || 21 || etair vimuktaḥ kaunteya tamo-dvārais tribhir naraḥ | ācaraty ātmanaḥ śreyas tato yāti parāṁ gatim || 22 || yaḥ śāstra-vidhim utsṛjya vartate kāma-kārataḥ | na sa siddhim avāpnoti na sukhaṁ na parāṁ gatim || 23 || tasmāc chāstraṁ pramāṇaṁ te kāryākārya-vyavasthitau | jñātvā śāstra-vidhānoktaṁ karma kartum ihārhasi|| 24 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade daivāsurasampadvibhāgayōgō nāma ṣōḍaśō›dhyāyah Il 16 I| Chapter Seventeen: śraddhātrayavibhāgayōgaḥ arjuna uvāca ye śāstra-vidhim utsṛjya yajante śraddhayānvitāḥ | teṣāṁ niṣṭhā tu kā kṛṣṇa sattvam āho rajas tamaḥ || 1 || śrī-bhagavān uvāca tri-vidhā bhavati śraddhā dehināṁ sā svabhāva-jā | sāttvikī rājasī caiva tāmasī ceti tāṁ śṛṇu || 2 || sattvānurūpā sarvasya śraddhā bhavati bhārata | śraddhā-mayo ’yaṁ puruṣo yo yac-chraddhaḥ sa eva saḥ || 3 || yajante sāttvikā devān yakṣa-rakṣāṁsi rājasāḥ | pretān bhūta-gaṇāṁś cānye yajante tāmasā janāḥ || 4 || aśāstra-vihitaṁ ghoraṁ tapyante ye tapo janāḥ | dambhāhaṅkāra-saṁyuktāḥ kāma-rāga-balānvitāḥ || 5 || karṣayantaḥ śarīra-sthaṁ bhūta-grāmam acetasaḥ | māṁ caivāntaḥ śarīra-sthaṁ tān viddhy āsura-niścayān || 6 || āhāras tv api sarvasya tri-vidho bhavati priyaḥ | yajñas tapas tathā dānaṁ teṣāṁ bhedam imaṁ śṛṇu || 7 || āyuḥ-sattva-balārogya sukha-prīti-vivardhanāḥ | rasyāḥ snigdhāḥ sthirā hṛdyā āhārāḥ sāttvika-priyāḥ || 8 || kaṭv-amla-lavaṇāty-uṣṇa tīkṣṇa-rūkṣa-vidāhinaḥ | āhārā rājasasyeṣṭā duḥkha-śokāmaya-pradāḥ || 9 || yāta-yāmaṁ gata-rasaṁ pūti paryuṣitaṁ ca yat | ucchiṣṭam api cāmedhyaṁ bhojanaṁ tāmasa-priyam || 10 || aphalākāṅkṣibhir yajño vidhi-diṣṭo ya ijyate | yaṣṭavyam eveti manaḥ samādhāya sa sāttvikaḥ || 11 || abhisandhāya tu phalaṁ dambhārtham api caiva yat | ijyate bharata-śreṣṭha taṁ yajñaṁ viddhi rājasam || 12 || vidhi-hīnam asṛṣṭānnaṁ mantra-hīnam adakṣiṇam | śraddhā-virahitaṁ yajñaṁ tāmasaṁ paricakṣate || 13 || deva-dvija-guru-prājña pūjanaṁ śaucam ārjavam | brahmacaryam ahiṁsā ca śārīraṁ tapa ucyate || 14 || anudvega-karaṁ vākyaṁ satyaṁ priya-hitaṁ ca yat | svādhyāyābhyasanaṁ caiva vāṅ-mayaṁ tapa ucyate || 15 || manaḥ-prasādaḥ saumyatvaṁ maunam ātma-vinigrahaḥ | bhāva-saṁśuddhir ity etat tapo mānasam ucyate || 16 || śraddhayā parayā taptaṁ tapas tat tri-vidhaṁ naraiḥ | aphalākāṅkṣibhir yuktaiḥ sāttvikaṁ paricakṣate || 17 || satkāra-māna-pūjārthaṁ tapo dambhena caiva yat | kriyate tad iha proktaṁ rājasaṁ calam adhruvam || 18 || mūḍha-grāheṇātmano yat pīḍayā kriyate tapaḥ | parasyotsādanārthaṁ vā tat tāmasam udāhṛtam || 19 || dātavyam iti yad dānaṁ dīyate ’nupakāriṇe | deśe kāle ca pātre ca tad dānaṁ sāttvikaṁ smṛtam || 20 || yat tu pratyupakārārthaṁ phalam uddiśya vā punaḥ | dīyate ca parikliṣṭaṁ tad dānaṁ rājasaṁ smṛtam || 21 || adeśa-kāle yad dānam apātrebhyaś ca dīyate | asat-kṛtam avajñātaṁ tat tāmasam udāhṛtam || 22 || oṁ tat sad iti nirdeśo brahmaṇas tri-vidhaḥ smṛtaḥ | brāhmaṇās tena vedāś ca yajñāś ca vihitāḥ purā || 23 || tasmād oṁ ity udāhṛtya yajña-dāna-tapaḥ-kriyāḥ | pravartante vidhānoktāḥ satataṁ brahma-vādinām || 24 || tad ity anabhisandhāya phalaṁ yajña-tapaḥ-kriyāḥ | dāna-kriyāś ca vividhāḥ kriyante mokṣa-kāṅkṣibhiḥ || 25 || sad-bhāve sādhu-bhāve ca sad ity etat prayujyate | praśaste karmaṇi tathā sac-chabdaḥ pārtha yujyate || 26 || yajñe tapasi dāne ca sthitiḥ sad iti cocyate | karma caiva tad-arthīyaṁ sad ity evābhidhīyate || 27 || aśraddhayā hutaṁ dattaṁ tapas taptaṁ kṛtaṁ ca yat | asad ity ucyate pārtha na ca tat pretya no iha || 28 || om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade śraddhātrayavibhāgayōgō nāma saptadaśō›dhyāyah Il 17 I| Chapter Eighteen: Conclusion – Mōkṣasannyāsayōgaḥ arjuna uvāca sannyāsasya mahā-bāho tattvam icchāmi veditum | tyāgasya ca hṛṣīkeśa pṛthak keśi-niṣūdana || 1 || śrī-bhagavān uvāca kāmyānāṁ karmaṇāṁ nyāsaṁ sannyāsaṁ kavayo viduḥ | sarva-karma-phala-tyāgaṁ prāhus tyāgaṁ vicakṣaṇāḥ || 2 || tyājyaṁ doṣa-vad ity eke karma prāhur manīṣiṇaḥ | yajña-dāna-tapaḥ-karma na tyājyam iti cāpare || 3 || niścayaṁ śṛṇu me tatra tyāge bharata-sattama | tyāgo hi puruṣa-vyāghra tri-vidhaḥ samprakīrtitaḥ || 4 || yajña-dāna-tapaḥ-karma na tyājyaṁ kāryam eva tat | yajño dānaṁ tapaś caiva pāvanāni manīṣiṇām || 5 || etāny api tu karmāṇi saṅgaṁ tyaktvā phalāni ca | kartavyānīti me pārtha niścitaṁ matam uttamam || 6 || niyatasya tu sannyāsaḥ karmaṇo nopapadyate | mohāt tasya parityāgas tāmasaḥ parikīrtitaḥ || 7 || duḥkham ity eva yat karma kāya-kleśa-bhayāt tyajet | sa kṛtvā rājasaṁ tyāgaṁ naiva tyāga-phalaṁ labhet || 8 || kāryam ity eva yat karma niyataṁ kriyate ’rjuna | saṅgaṁ tyaktvā phalaṁ caiva sa tyāgaḥ sāttviko mataḥ || 9 || na dveṣṭy akuśalaṁ karma kuśale nānuṣajjate | tyāgī sattva-samāviṣṭo medhāvī chinna-saṁśayaḥ || 10 || na hi deha-bhṛtā śakyaṁ tyaktuṁ karmāṇy aśeṣataḥ | yas tu karma-phala-tyāgī sa tyāgīty abhidhīyate || 11 || aniṣṭam iṣṭaṁ miśraṁ ca tri-vidhaṁ karmaṇaḥ | phalam bhavaty atyāgināṁ pretya na tu sannyāsināṁ kvacit || 12 || pañcaitāni mahā-bāho kāraṇāni nibodha me | sāṅkhye kṛtānte proktāni siddhaye sarva-karmaṇām || 13 || adhiṣṭhānaṁ tathā kartā karaṇaṁ ca pṛthag-vidham | vividhāś ca pṛthak ceṣṭā daivaṁ caivātra pañcamam || 14 || śarīra-vāṅ-manobhir yat karma prārabhate naraḥ | nyāyyaṁ vā viparītaṁ vā pañcaite tasya hetavaḥ || 15 || tatraivaṁ sati kartāram ātmānaṁ kevalaṁ tu yaḥ | paśyaty akṛta-buddhitvān na sa paśyati durmatiḥ || 16 || yasya nāhaṅkṛto bhāvo buddhir yasya na lipyate | hatvāpi sa imāḻ lokān na hanti na nibadhyate || 17 || jñānaṁ jñeyaṁ parijñātā tri-vidhā karma-codanā | karaṇaṁ karma karteti tri-vidhaḥ karma-saṅgrahaḥ || 18 || jñānaṁ karma ca kartā ca tridhaiva guṇa-bhedataḥ | procyate guṇa-saṅkhyāne yathāvac chṛṇu tāny api || 19 || sarva-bhūteṣu yenaikaṁ bhāvam avyayam īkṣate | avibhaktaṁ vibhakteṣu taj jñānaṁ viddhi sāttvikam || 20 || pṛthaktvena tu yaj jñānaṁ nānā-bhāvān pṛthag-vidhān | vetti sarveṣu bhūteṣu taj jñānaṁ viddhi rājasam || 21 || yat tu kṛtsna-vad ekasmin kārye saktam ahaitukam | atattvārtha-vad alpaṁ ca tat tāmasam udāhṛtam || 22 || niyataṁ saṅga-rahitam arāga-dveṣataḥ kṛtam | aphala-prepsunā karma yat tat sāttvikam ucyate || 23 || Bg 18.24 yat tu kāmepsunā karma sāhaṅkāreṇa vā punaḥ | kriyate bahulāyāsaṁ tad rājasam udāhṛtam || 24 || anubandhaṁ kṣayaṁ hiṁsām anapekṣya ca pauruṣam | mohād ārabhyate karma yat tat tāmasam ucyate || 25 || mukta-saṅgo ’nahaṁ-vādī dhṛty-utsāha-samanvitaḥ | siddhy-asiddhyor nirvikāraḥ kartā sāttvika ucyate || 26 || rāgī karma-phala-prepsur lubdho hiṁsātmako ’śuciḥ | harṣa-śokānvitaḥ kartā rājasaḥ parikīrtitaḥ || 27 || ayuktaḥ prākṛtaḥ stabdhaḥ śaṭho naiṣkṛtiko ’lasaḥ | viṣādī dīrgha-sūtrī ca kartā tāmasa ucyate || 28 || buddher bhedaṁ dhṛteś caiva guṇatas tri-vidhaṁ śṛṇu | procyamānam aśeṣeṇa pṛthaktvena dhanañ-jaya || 29 || pravṛttiṁ ca nivṛttiṁ ca kāryākārye bhayābhaye | bandhaṁ mokṣaṁ ca yā vetti buddhiḥ sā pārtha sāttvikī || 30 | yayā dharmam adharmaṁ ca kāryaṁ cākāryam eva ca | ayathāvat prajānāti buddhiḥ sā pārtha rājasī || 31 || adharmaṁ dharmam iti yā manyate tamasāvṛtā | sarvārthān viparītāṁś ca buddhiḥ sā pārtha tāmasī || 32 || dhṛtyā yayā dhārayate manaḥ-prāṇendriya-kriyāḥ | yogenāvyabhicāriṇyā dhṛtiḥ sā pārtha sāttvikī Bg || 33 || yayā tu dharma-kāmārthān dhṛtyā dhārayate ’rjuna | prasaṅgena phalākāṅkṣī dhṛtiḥ sā pārtha rājasī || 34 || yayā svapnaṁ bhayaṁ śokaṁ viṣādaṁ madam eva ca | na vimuñcati durmedhā dhṛtiḥ sā pārtha tāmasī || 35 || sukhaṁ tv idānīṁ tri-vidhaṁ śṛṇu me bharatarṣabha | abhyāsād ramate yatra duḥkhāntaṁ ca nigacchati || 36 || yat tad agre viṣam iva pariṇāme ’mṛtopamam | tat sukhaṁ sāttvikaṁ proktam ātma-buddhi-prasāda-jam || 37 || viṣayendriya-saṁyogād yat tad agre ’mṛtopamam | pariṇāme viṣam iva tat sukhaṁ rājasaṁ smṛtam || 38 || yad agre cānubandhe ca sukhaṁ mohanam ātmanaḥ | nidrālasya-pramādotthaṁ tat tāmasam udāhṛtam || 39 || na tad asti pṛthivyāṁ vā divi deveṣu vā punaḥ | sattvaṁ prakṛti-jair muktaṁ yad ebhiḥ syāt tribhir guṇaiḥ || 40 || brāhmaṇa-kṣatriya-viśāṁ śūdrāṇāṁ ca paran-tapa | karmāṇi pravibhaktāni svabhāva-prabhavair guṇaiḥ || 41 || śamo damas tapaḥ śaucaṁ kṣāntir ārjavam eva ca | jñānaṁ vijñānam āstikyaṁ brahma-karma svabhāva-jam || 42 || śauryaṁ tejo dhṛtir dākṣyaṁ yuddhe cāpy apalāyanam | dānam īśvara-bhāvaś ca kṣātraṁ karma svabhāva-jam || 43 || kṛṣi-go-rakṣya-vāṇijyaṁ vaiśya-karma svabhāva-jam | paricaryātmakaṁ karma śūdrasyāpi svabhāva-jam || 44 || sve sve karmaṇy abhirataḥ saṁsiddhiṁ labhate naraḥ | sva-karma-nirataḥ siddhiṁ yathā vindati tac chṛṇu || 45 || yataḥ pravṛttir bhūtānāṁ yena sarvam idaṁ tatam | sva-karmaṇā tam abhyarcya siddhiṁ vindati mānavaḥ || 46 || śreyān sva-dharmo viguṇaḥ para-dharmāt sv-anuṣṭhitāt | svabhāva-niyataṁ karma kurvan nāpnoti kilbiṣam || 47 || saha-jaṁ karma kaunteya sa-doṣam api na tyajet | sarvārambhā hi doṣeṇa dhūmenāgnir ivāvṛtāḥ || 48 || asakta-buddhiḥ sarvatra jitātmā vigata-spṛhaḥ | naiṣkarmya-siddhiṁ paramāṁ sannyāsenādhigacchati || 49 || siddhiṁ prāpto yathā brahma tathāpnoti nibodha me | samāsenaiva kaunteya niṣṭhā jñānasya yā parā || 50 || buddhyā viśuddhayā yukto dhṛtyātmānaṁ niyamya ca | śabdādīn viṣayāṁs tyaktvā rāga-dveṣau vyudasya ca || 51 || vivikta-sevī laghv-āśī yata-vāk-kāya-mānasaḥ | dhyāna-yoga-paro nityaṁ vairāgyaṁ samupāśritaḥ || 52 || ahaṅkāraṁ balaṁ darpaṁ kāmaṁ krodhaṁ parigraham | vimucya nirmamaḥ śānto brahma-bhūyāya kalpate || 53 || brahma-bhūtaḥ prasannātmā na śocati na kāṅkṣati | samaḥ sarveṣu bhūteṣu mad-bhaktiṁ labhate parāṁ || 54 || bhaktyā mām abhijānāti yāvān yaś cāsmi tattvataḥ | tato māṁ tattvato jñātvā viśate tad-anantaram || 55 || sarva-karmāṇy api sadā kurvāṇo mad-vyapāśrayaḥ | mat-prasādād avāpnoti śāśvataṁ padam avyayam || 56 || cetasā sarva-karmāṇi mayi sannyasya mat-paraḥ | buddhi-yogam upāśritya mac-cittaḥ satataṁ bhava || 57 || mac-cittaḥ sarva-durgāṇi mat-prasādāt tariṣyasi | atha cet tvam ahaṅkārān na śroṣyasi vinaṅkṣyasi || 58 || yad ahaṅkāram āśritya na yotsya iti manyase | mithyaiṣa vyavasāyas te prakṛtis tvāṁ niyokṣyati || 59 || svabhāva-jena kaunteya nibaddhaḥ svena karmaṇā | kartuṁ necchasi yan mohāt kariṣyasy avaśo ’pi tat || 60 || īśvaraḥ sarva-bhūtānāṁ hṛd-deśe ’rjuna tiṣṭhati | bhrāmayan sarva-bhūtāni yantrārūḍhāni māyayā || 61 || tam eva śaraṇaṁ gaccha sarva-bhāvena bhārata | tat-prasādāt parāṁ śāntiṁ sthānaṁ prāpsyasi śāśvatam || 62 iti te jñānam ākhyātaṁ guhyād guhya-taraṁ mayā | vimṛśyaitad aśeṣeṇa yathecchasi tathā kuru || 63 || sarva-guhyatamaṁ bhūyaḥ śṛṇu me paramaṁ vacaḥ | iṣṭo ’si me dṛḍham iti tato vakṣyāmi te hitam || 64 || man-manā bhava mad-bhakto mad-yājī māṁ namaskuru | mām evaiṣyasi satyaṁ te pratijāne priyo ’si me || 65 || sarva-dharmān parityajya mām ekaṁ śaraṇaṁ vraja | ahaṁ tvāṁ sarva-pāpebhyo mokṣayiṣyāmi mā śucaḥ || 66 || idaṁ te nātapaskāya nābhaktāya kadācana | na cāśuśrūṣave vācyaṁ na ca māṁ yo ’bhyasūyati || 67 || ya idaṁ paramaṁ guhyaṁ mad-bhakteṣv abhidhāsyati | bhaktiṁ mayi parāṁ kṛtvā mām evaiṣyaty asaṁśayaḥ || 68 || na ca tasmān manuṣyeṣu kaścin me priya-kṛttamaḥ | bhavitā na ca me tasmād anyaḥ priya-taro bhuvi || 69 || adhyeṣyate ca ya imaṁ dharmyaṁ saṁvādam āvayoḥ | jñāna-yajñena tenāham iṣṭaḥ syām iti me matiḥ || 70 || śraddhāvān anasūyaś ca śṛṇuyād api yo naraḥ | so ’pi muktaḥ śubhāḻ lokān prāpnuyāt puṇya-karmaṇām || 71 || kaccid etac chrutaṁ pārtha tvayaikāgreṇa cetasā | kaccid ajñāna-sammohaḥ praṇaṣṭas te dhanañ-jaya || 72 || arjuna uvāca naṣṭo mohaḥ smṛtir labdhā tvat-prasādān mayācyuta | sthito ’smi gata-sandehaḥ kariṣye vacanaṁ tava || 73 || sañjaya uvāca ity ahaṁ vāsudevasya pārthasya ca mahātmanaḥ | saṁvādam imam aśrauṣam adbhutaṁ roma-harṣaṇam || 74 || vyāsa-prasādāc chrutavān etad guhyam ahaṁ param | yogaṁ yogeśvarāt kṛṣṇāt sākṣāt kathayataḥ svayam || 75 || rājan saṁsmṛtya saṁsmṛtya saṁvādam imam adbhutam | keśavārjunayoḥ puṇyaṁ hṛṣyāmi ca muhur muhuḥ || 76 || tac ca saṁsmṛtya saṁsmṛtya rūpam aty-adbhutaṁ | hareḥ vismayo me mahān rājan hṛṣyāmi ca punaḥ punaḥ || 77 || yatra yogeśvaraḥ kṛṣṇo yatra pārtho dhanur-dharaḥ | tatra śrīr vijayo bhūtir dhruvā nītir matir mama om tatsaditi Srimadbhagavadgitāsupanisatsu brahmavidyayam yogasāstre Srikrsnärjunasamvade mōkṣasannyāsayōgō nāma aṣtādaśō›dhyāyah Il 18 I| Om Tat Sat
Related Prayers
Manisha Panchakam
Mantra Pushpam
BILVAASHTAKAM
Kasi Vishwanathashtakam
All Prayers
Browse Bhajans →